Till innehållet
Allmänt

Forskningen vid Vasa Universitet stöder välfärdsområdet i förändringsprocessen

Under åren 2021–2025 pågår ett forskningssamarbete mellan Vasa Universitet och Österbottens välfärdsområde. Forskningsdoktor Hanna-Kaisa Pernaa skriver i artikeln att syftet med samarbetet är att undersöka den pågående förändringen samt att ge välfärdsområdets ledning stöd i att leda förändringen.

Syftet med forskningssamarbetet mellan Vasa Universitet och Österbottens välfärdsområde (2021–2025) är att undersöka den pågående förändringen samt att ge välfärdsområdets ledning stöd i att leda förändringen. Samarbetet, som är unikt både nationellt och internationellt, fick sin början genom ett initiativ från ledningen vid Österbottens välfärdsområde och resultaten rapporteras, förutom till välfärdsområdets ledning och personal, även till det internationella forskarsamhället.

Forskarna har för Österbottens välfärdsområde skräddarsytt mätare för att samla in personalens åsikter kring förändringsprocessen i välfärdsområdet. Mätarna grundar sig på ett komplexitetstänkande med utgångspunkt i en förståelse för att välfärdsområdets enheter, personal och kunder alla har en egen bakgrund och ett eget verksamhetssätt, och att de tillsammans bildar en bred och unik helhet, som måste granskas och styras genom att alla dessa särdrag tas i beaktande.

Att skapa en ny gemensam verksamhetskultur sker gradvist, genom att ”dansa” med förändringen och dess konsekvenser, istället för att med tvång föra den i önskad ritning. Förändringstakten utgörs av slutmålet: Att bemöta befolkningens behov av välmående. Då orkestern, som utgörs av ledningen spelar förändringsvalsen -humppan, eller -tangon, är det välfärdsområdets personal som virvlar runt i dansen. Genom personalen fås också den viktigaste informationen om hur bra dansen flyter, om vilka steg som är svårast och om orkestern är samstämd.

Forskningsdoktor Hanna-Kaisa Pernaa. (Fotograf: Riikka Kalmi, Vasa Universitet)

Personalen utvärderar förändringen

Personalens betydelse betonas också genom den information som samlas in via Compas-mätaren. Med hjälp av mätinstrumentet fås systematisk information om förändringens egenskaper och hur de utvecklas under fem års tid. I forskningen mäts sju stycken förändringsegenskaper; hos personalen, i arbetsgemenskaperna och i hela organisationen.

Data för mätinstrumentet samlas årligen in med den webbaserade Compas-enkäten, genom vilken personal i kundarbete ger respons på olika påståenden. Utöver dessa frågor får respondenterna också anonymt dela med sig av sin tankat kring förändringen. Enkäten är öppen cirka en vecka i oktober för de som anmält sig. Respondenterna kommer in i programmet genom en personlig länk och kan då besvara förfrågan vid en tidpunkt som är lämplig för dem.

Forskarna sammanfattar resultaten, som sedan presenteras och utvärderas genom en ny Compas-enkät, den här gången riktad till organisationens mellanledning och ledning. Resultaten från båda förfrågningarna tas upp under en workshop för ledningen, där resultaten och de åtgärder som  föreslås utgående från dem granskas tillsammans med forskarna. Under hela året delar ledningen för Österbottens välfärdsområde och forskarna också erfarenheter och åsikter med varandra.

De första resultaten som jämför utvecklingen mellan 2021och 2022  kommer i början av år 2023, då också en första sammanfattning för Österbottens välfärdsområde kommer att offentliggöras.

Kom och utvärdera förändringen med oss!

Eftersom en kunnig och motiverad personal har en nyckelposition i den service som erbjuds och utvecklas i Österbottens välfärdsområde, är också den information som fås från personalen i en nyckelposition vid uppföljningsstudien. Endast från personalen kan vi få den information som för forskningen och verksamheten vid Österbottens välfärdsområde framåt. Därför hoppas vi att många igen är aktiva och anmäler sig till Compas-undersökningen hösten 2022!

På välfärdsområdets intranät publiceras under september mera information för personalen samt en anmälningslänk till Compas-förfrågan 2022.

Med Compas mäts:

1. Självstyrning: förmåga att utveckla tjänsterna utan överdriven kontroll

2. Mångfald: den nytta olika sakkunniga har av att tjänsterna erbjuds och utvecklas

3. Responsens påverkan på hur verksamheten förändras

4. Förväntan: en uppfattning om önsketillståndet för verksamheten i framtiden 

5. Strukturkänslighet: förmåga att ifrågasätta grundantaganden om verksamheten och avveckla icke fungerande strukturer

6. Samhörighet: interaktionen mellan arbetstagare och samhällen inuti och utanför organisationen

7. Förtroende: ömsesidig tillit mellan individerna, arbetsgemenskaperna och organisationen

Om du vill ha mer information kan du nå forskargruppen via adressen hpernaa@uwasa.fi