Distansarbetet är här för att stanna även inom social- och hälsovården

– Förstås tänker man att ingen inom social- och hälsovårdsbranschen kan arbeta distans, eftersom det handlar om patient- och klientvård, men det är inte helt sant. Många inom branschen arbetar med administrativa arbetsuppgifter, inom projektarbete, utveckling och andra uppgifter som gör det möjligt att arbeta på distans, säger arbetsvälmåendekoordinator Lenita Fjellström-Nygård, som i sitt slutarbete till högre yrkeshögskoleexamen har forskat i distansarbete.

Hon intervjuade både arbetstagare och förmän som arbetade inom Österbottens välfärdsområde och som själva arbetade på distans. Syftet med forskningen var att beskriva förmännens uppfattning och erfarenheter om hur ledarskapet påverkades av distansarbete och hur arbetstagarna upplevde att arbeta på distans samt vilka utmaningar som uppstod i distansarbete.

– Det framkom i ett väldigt tidigt skede av intervjuerna att de flesta hade liten kunskap om att arbeta på distans och vad det innebär. Ingen av förmännen hade sedan tidigare kunskap om ledarskap för arbetstagare som arbetade på distans.

Förutsättningar för att arbeta på distans

God ergonomi och bra utrustning ansågs vara en förutsättning för att kunna arbeta effektiv och för en god arbetsprestation. De flesta ansåg att de hade sämre ergonomi på distans. Många ansåg också att det är en hög tröskel för att sjukskriva sig vid distansarbete.

Respondenterna ansåg att stödet från förmannen var viktigt. Arbetstagarna ansåg inte att ledarskapet i sig hade ändrat medan förmännen medgav att ledarskap för arbetstagare som arbetade på distans krävde nytänkande.

Både arbetstagarna och förmännen tog upp känslan av förtroendebrist från arbetsgivarsidan. Man hade en känsla av att då man arbetade på distans, skulle man prestera mera än då man var fysiskt på plats. Respondenterna ansåg att organisationen hade en negativ kulturbild av distansarbete och ansåg att detta bör ändras eftersom distansarbete är här för att stanna.

– Även om de lagstadgade pauserna blir lidande, så ansåg de flesta att distansarbete i sig är en faktor som leder till arbetsvälmående, eftersom det ger en större flexibilitet i arbetet. Idag värdesätter vi fritiden mera samt att vi kan påverka arbetsförhållandena.

De flesta respondenter svarade att de vill fortsätta med hybridarbetsformen och att de inte kunde tänka sig att gå tillbaka till att arbeta 100 % på arbetsplatsen.

Distansarbetstagaren får inte lämnas ensam

Faktorer som upplevdes negativa på grund av distansarbete var att kontakten med kollegorna och vi-känslan blev lidande. Många förmän tyckte också att det var utmanande att följa upp arbetstagarnas mående på distans.

Arbetstagarna lyfte fram att det är viktigt med stöd från arbetsledaren samt öppenhet och klarhet gällande att delegera arbetsuppgifter och att följa upp arbetsprocessen och arbetsmängden. Regelbundna arbetsmöten och kontakt inom teamen ansågs vara en förutsättning för att ha möjlighet till utvecklingsarbete, följa upp hur arbetet löper, ha möjlighet att hjälpa varandra vid behov och upprätthålla vi-andan inom teamet.

De flesta lyfte fram behovet av att få skolning i de dataprogram som finns att tillgå inom organisationen för att jobba effektivare.

– Flera av respondenterna ansåg att organisationen inte hade utvecklat system för att det skulle vara smidigt att arbeta på distans. I svaren nämndes exempelvis behov av smidigare arbetsprocesser, nya arkiveringssystem och utveckling av elektroniska underskrifter.

Förmännen tog upp att de önskade klara instruktioner, föreskrifter och ramar gällande distansarbete och även gällande anskaffning av utrustning.

Alla respondenter var av den åsikten att fjärrstämpling bör anskaffas till organisationen.

Mot en bättre distansarbetsvardag

Både arbetstagare och förmän lyfte fram att det borde finnas ett aktivare och ett systematiskt sätt att följa med arbetsprestationerna samt arbetsmängden.

Inom organisationen bör det finnas regler och förordningar så att alla som arbetar distans ska ha samma möjligheter att arbeta på ett tryggt och fungerande sätt.

– Som min forskning visar bör tekniken fungera, ergonomin vara god, arbetsuppgifterna vara väl planerade och arbetsprocesserna klara för arbetet ska kunna utföras så bra som möjligt. Samarbetet inom arbetsgruppen bör fungera så att utvecklingsarbete och vi-anda följs med.

Regelbunden kontakt mellan förman och arbetstagare är ett måste för att båda parterna ska ha möjlighet att utföra sina arbeten så bra som möjligt.

Hela slutarbetet Distansarbete – förmännens utmaningar och arbetstagares erfarenheter finns att läsa i Theseus.