De språkliga rättigheterna tillgodoses väl och det vill man fortsätta med

Att kunden fått service och vård på sitt eget modersmål följs upp genom bland annat kundresponsen i välfärdsområdet. Enligt responsen tycker kunderna att vården och servicen fungerar mycket bra på det egna modersmålet. På skalan 0–5 har kunderna gett servicen 4,6 i vitsord. Av alla anmälningar om farliga situationer år 2023 gällde 0,3 procent brister i den muntliga kommunikationen. Patientombuden kontaktades 948 gånger, i 23 fall togs den språkliga servicen upp.

Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna har varit uppe till diskussion på sistone efter att man beslöt att stänga den enda enspråkigt finska vårdavdelningen i Laihela. De Laihelabor som framöver behöver allmänmedicinsk avdelningsvård kommer i första hand att vårdas på avdelningar i Vasa.

– Invånarna i vårt välfärdsområde har rätt att få vård på sitt eget modersmål, vare sig om det är finska eller svenska. Alla våra avdelningar är tvåspråkiga och personalen ska också uppfylla språkliga behörighetskrav. Vi har flera olika sätt som vi stöder personalen på när de ska stärka sina språkkunskaper, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

För tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna har man gjort upp en uppföljnings- och utvärderingsplan med fem delområden: kundupplevelsen, på vilka sätt man kan ge respons, kvalitetsledningens granskning av tvåspråkigheten i verksamhetsmodellerna och skyltningen, språkliga rättigheter vid handledningen till service samt systematik i rapportering av resultaten.

– Vår uppgift är att trygga service på både finska och svenska. I fortsättningen kommer vi vara ännu noggrannare med att följa upp att de språkliga rättigheterna tillgodoses, säger kvalitetsdirektör Mari Plukka.

Preliminära uppgifter: Underskottet för år 2023 blir lägre än budgeterat

Välfärdsområdets ursprungliga budget för det första verksamhetsåret 2023 gjordes med ett underskott på 23 miljoner euro.  Efter det första halvårets utfall och prognos ändrades budgeten i höstas till att ha ett underskott om 62 miljoner euro. Enligt preliminära uppgifter för 2023 års bokslut uppstår ändå ett underskott om endast cirka 40 miljoner euro.

Skillnaden mellan budgeten och utfallet beror till största delen på att det under året funnits många lediga vakanser, till vilka man inte lyckats rekryterat anställda. Det här innebär en inbesparing, men gör verksamheten svårare. Dessutom har välfärdsområdet uppnått sparkraven.

– Vi är förstås nöjda med att underskottet inte är större än så här, men resultatet är ingen orsak att frångå sparprogrammet, säger ekonomidirektör Lena Nystrand.

Målet med den ekonomiska planeringen är att välfärdsområdets kostnadsnivå anpassas till nivån för statens finansiering och att de ackumulerade underskotten är i balans innan utgången av år 2026. Därefter har välfärdsområdet möjligheten att göra investeringar och grundrenoveringar.

Bokslutet för år 2023 behandlas av välfärdsområdesstyrelsen i mars och av välfärdsområdesfullmäktige i juni.

Sparmålen för åren 2024 och 2025 står kvar

Under våren 2024 planeras nästa fas i välfärdsområdets utvecklingsprogram för servicen och verksamheten, också kallat framtids- och anpassningsprogrammet. Programmet gäller nu de ändringar som ska göras under åren 2025 och 2026. Styrelsen godkände planen för utarbetandet av programmet. Styrelsen godkände också anpassningsnivån, som år 2025 uppgår till 30 miljoner euro och år 2026 till 10 miljoner euro. Välfärdsområdena får sin finansiering från staten och finansieringen baserar sig på det kalkylerade behovet. Välfärdsområdets uppgift är att tillhandahålla lagstadgad service med den finansiering som välfärdsområdet får.

– Dessa sparåtgärder är beklagliga, men ofrånkomliga på grund av de statliga finansieringsramarna. Mitt bland alla sparåtgärder vill vi ändå satsa på förebyggande tjänster, tjänster på basnivån samt även utveckla våra digitala tjänster. Tack vare dem minskar behovet av dyra tjänster, säger välfärdsområdes direktör Marina Kinnunen.

Förändringsprogrammet planeras tillsammans med personalen och under våren kan också klientråden, påverkansorganen och de förtroendevalda delta i planeringen. Ett utkast till programmet presenteras i mars och sedan får också kommunerna i välfärdsområdet ge sitt utlåtande i frågor som gäller servicenätet.

– Österbottens invånare kan lita på att vi kommer att fortsätta ge stöd, trygghet och vård åt dem som behöver, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

Samarbetsförhandlingarna gav besparingar på 8,2 miljoner

Som en del av förändringarna i välfärdsområdet fördes två samarbetsförhandlingar under slutet av år 2023. De första förhandlingarna gällde cirka 1 000 anställda inom ledning, sakkunniguppgifter och förvaltning. Sparmålet för de här förhandlingarna var 2 miljoner euro. De andra samarbetsförhandlingarna gällde den övriga personalen i välfärdsområdet, det vill säga ungefär 7 000 anställda. Sparmålet för de här förhandlingarna var 6,2 miljoner euro.

Båda förhandlingarna avslutades den 14 december 2023 och sedan började man utreda alternativen för den personal som berördes av ändringarna i verksamheten eller de direkta sparåtgärderna.

Före samarbetsförhandlingarna var bedömningen att antalet årsverken skulle minska med högst 148 stycken. Som ett resultat av förhandlingarna har personalresurserna minskat med 127,5 årsverken. Sparmålet på 8,2 miljoner euro uppnåddes.

Förhandlingarna medförde följande personalkonsekvenser:

Bland ledningen, sakkunniga och förvaltningen har antalet årsverken minskats med 28 stycken:

• Till fjorton uppgifter rekryteras ingen ny personal. Dessa platser har antingen varit tomma eller så ska den anställda gå i pension eller så har hen sagt upp sig.
• Tio personer omplacerades och fick andra arbetsuppgifter.
• Fyra personer sades upp.

Bland övriga uppgifter har antalet årsverken minskats med 99,5 stycken:

• Till 29,5 uppgifter rekryteras ingen ny personal. Dessa platser har antingen varit tomma eller så ska den anställda gå i pension eller så har hen sagt upp sig.
• 68 personer erbjöds en ny arbetsuppgift och placerades på en annan enhet.
• Två personer sades upp.

– I enlighet med styrelsens önskemål låg tyngdpunkten vid att slimma förvaltningen, vilket syns i antalet minskade årsverken i förhållande till personalmängden, säger HR-direktör Ann-Charlott Gröndahl.

Andra sparåtgärder som vidtogs var att ändra uppgiftsbenämningen för 15 personer och vikariebudgeten minskades med 1,3 miljoner euro.

– Jag vill rikta ett tack till alla som varit med och planerat och genomfört det här stora förändringsarbetet, säger Ann-Charlott Gröndahl.

Räddningsverkets utvecklingsprogram ger förändringar i ansvarsfördelningen

Inom räddningsverkets verksamhetsområde har man tillsammans med personalen under hösten och vintern planerat och tagit fram ett utvecklingsprogram. Verksamheten omorganiseras, vilket betyder att räddningsverket får en ny organisationsstruktur och ansvarsfördelningen mellan tjänsteuppgifterna ändrar.

Som bakgrund ligger att välfärdsområdets ledning under våren och hösten kontaktats av räddningsverkets personal. Personalen förde fram att det under en lång tid funnits brister i bland annat kommunikationen inom räddningsverket, arbetsfördelningen och välbefinnandet i arbetet.

Personalens anmälan ledde till ett utvecklingsarbete med målet att stärka verksamhetsområdets ledning, förbättra den interna kommunikationen och personalens delaktighet samt att säkerställa en fungerande organisationsstruktur och ansvarsfördelning.

Österbottens räddningsverk har och har hela tiden varit funktionsdugligt och all operativ räddningsverksamhet fungerar normalt.

Som en följd av förändringarna kommer Österbotten att anställa en ny räddningsdirektör. Den nuvarande räddningsdirektören Tero Mäki blir förändringsledare med ansvar för betydande organiseringsuppgifter.

Räddningsverket är ett av välfärdsområdets nio verksamhetsområden. Räddningsverket består av de enheter som före välfärdområdesreformen hörde till Österbottens räddningsverk och den del av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk som fanns inom landskapet Österbotten.

Styrelsen för Österbottens välfärdsområde sammanträdde den 19 februari. Allt mötesmaterial finns här.