Till innehållet
Från människa till människa

Att ha rutiner och att ta det lugnare hjälper under vardagens ståhej

I många familjer är vardagsrumban åter igång efter julledigheten. Familjerådgivningens ledande socialarbetare Johanna Levälahti ger tips om hur man kan lugna ner och stabilisera det hektiska livet i barnfamiljerna.

Familjerådgivningens sakkunnighjälp kan behövas om det är svårt att samarbeta med barnet eller man upplever att man inte får kontakt med barnet. Även ilska som man inte förstår orsaken till eller ständiga bråk med barnen gör att familjerna söker hjälp.

– Problem med att få vardagen att fungera är en typisk orsak till att man söker sig till familjerådgivningen. Om det till exempel saknas rutiner och dialog i vardagen kan barnens skola och fritidsintressen och de vuxnas egen jäkt bli till en riktig röra, berättar ledande socialarbetare Johanna Levälahti.

Levälahti uppmuntrar föräldrarna att stanna upp före det blir för hektiskt.

Om det till exempel saknas rutiner och dialog i vardagen kan barnens skola och fritidsintressen och de vuxnas egen jäkt bli till en riktig röra.

Stanna upp, prata och förstå

Livet har ett snabbt tempo och är fullt av bestyr i många barnfamiljer. Levälahti uppmuntrar föräldrarna att fundera över när det blir för mycket. Vilken är den nuvarande stressnivån i familjen och när påverkar jäktet familjens ork och mående för mycket? Vilka sysselsättningar är faktiskt absolut nödvändiga?

Levälahti vet att föräldrarna vill att barnen och familjen ska ha bra och meningsfulla sysselsättningar, men samtidigt kan detta straffa en själv.

– Det skulle vara bra att fundera över när familjen kan mötas och lyssna på varandra i vardagen. När det är väldigt bråttom är det svårare att förstå varandra och då hör och förstår man inte alltid heller riktigt vad den andra menar.

Var mån om rutinerna och förutsebarheten

När vardagen är hektisk från morgon till kväll underlättar rutiner livet. Levälahti vill uppmuntra till att satsa på förutsebarhet. De vuxna kommer på förhand överens om vem som ska göra vad.

– Det är också bra att på förhand berätta för barnet vem som kommer med till fritidssysselsättningen idag och vem som kommer att hjälpa till med läxorna. Det gör att barnet förstår att föräldrarna har orkat tänka på och sköta om barnet.

Det behövs tillvägagångssätt för både vuxna och barn även vad gäller användningen av telefoner och den tid som läggs på spelande. Det är bra att komma överens om dessa tillvägagångssätt på förhand, exempelvis om när får man använda telefonen och var telefonen ska vara på natten. Det är bra att diskutera med barnet om när skärmtiden är slut och vad som händer efter det. Vad finns det att göra efter skärmtiden?

Länktips!

Perhepuhetta podcast (fritt översatt: podcasten Familjeprat) är en podcast-serie för föräldrar producerad av Helsingfors stads familjerådgivning och Kasper ry. Familjerådgivningens sakkunniga söker lösningar på lyssnarnas frågor i varje avsnitt och delar med sig av familjerådgivningens bästa tips i anknytning till föräldraskapet. Podcasten är finskspråkig.

Perhepuhetta -podcast

Träna på känsloreglering

Varje förälder känner säkert igen sig i en situation där barnet krånglar och irritationen även stiger hos en själv. Det kan vara utmanande att möta barnets känslor, men det är väldigt viktigt.

Det är viktigt att den vuxna håller sig lugn trots att barnet krånglar.  Det är också bra att berätta för barnet vad man kan göra i den situationen. Får barnet till exempel komma i famnen eller finns det någon plats dit man kan gå för att lugna ner sig? Man ska dock inte straffa barnet genom att lämna det ensamt.

Den vuxna ska fungera som modell för barnet när det gäller att lägga ord på känslorna.

– Man kan till exempel säga ”jag tyckte inte om att du slog din syster, men jag tycker om dig.  Det du gjorde var alltså inte bra, men du är ändå viktig för mig”, tipsar Levälahti.

Levälahti påminner om att det är viktigt att lägga märke till och uppmärksamma positiva saker, även små sådana, för att inte komma in i en negativ spiral.

Om en vuxen mister tålamodet är det viktigt att hen efter att ha lugnat sig lägger ord på de egna känslorna på rätt nivå med tanke på barnets ålder. Detta ger barnet trygghet.

– Den vuxna fungerar som modell för barnet, även när det gäller att be om förlåtelse. Man kan gå igenom situationen som varit och korrigera den. Det är alltid på den vuxnas ansvar att korrigera känsloutbrott, säger Levälahti.

Familjerådgivningen

Familjerådgivningens verksamhet baserar sig på socialvårdslagen, § 26 Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor.

Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor ska ges för att främja barnets välfärd, individuella uppväxt och positiva utveckling, stödja föräldraskapet samt för att stärka barnfamiljernas förmåga att klara sig självständigt och stärka deras egna resurser.

Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor omfattar bedömning, handledning, sakkunnigrådgivning och annat stöd i anslutning till barns uppväxt och utveckling, familjeliv, människorelationer och sociala färdigheter.

Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor tillhandahålls sektorsövergripande tillsammans med experter på socialt arbete, psykologi och medicin samt enligt behov tillsammans med andra experter.

Familjerådgivningen koncentrerar sig på familjer med barn. Par utan barn hänvisas för tillfället till kyrkans familjerådgivning, som erbjuder diskussionshjälp.