Välfärdsområdesstyrelsen bestämde riktningen för välfärdsområdets framtida tjänster

Behovet att omorganisera välfärdsområdets service är stort. Servicebehovet ökar, men det råder en brist på personal inom social- och hälsovården, samtidigt som personalen är ansträngd och välfärdsområdets finansiering minskar. Utan förändringar kommer servicesystemet att krisa sig allt mer. 

I framtids- och anpassningsprogrammet bestäms den framtida servicestrukturen och praxisen för social-, hälso- och sjukvården samt räddningsverksamheten i Österbotten. Avsikten är att skapa en integrerad helhet som är jämlik och ger alla invånare i regionen ett mervärde med de medel och den personal som finns till förfogande.

Kraftiga satsningar på förebyggande åtgärder och tjänster

En hållbar servicestruktur kräver att man kan påverka servicebehovet. I framtids- och anpassningsprogrammet flyttas tyngdpunkten i servicen klart mot en förebyggande riktning.

– Den samlade organisationen ger oss en unik möjlighet att på riktigt satsa på förebyggande verksamhet, och det är viktigt för att vi ska kunna tygla det tilltagande servicebehovet, säger välfärdsområdesstyrelsens ordförande Anne Salovaara-Kero.

Konkret betyder de förebyggande tjänsterna exempelvis att välfärdsområdet ska ta i bruk en övergripande familjecenterverksamhet för barn och familjer, anställa psykiatriska sjukskötare för de högre årskurserna i grundskolan och för andra stadiets läroinrättningar samt erbjuda avgiftsfria preventivmedel för unga under 25 år, utveckla missbruksservicen för unga vuxna och personer i arbetsför ålder, ta i bruk egenvårdstjänster i högre utsträckning, stärka seniorrådgivningsverksamheten och den rehabiliteringsverksamhet som erbjuds både före behovet av hemvård uppstår och i samband med utskrivningen från sjukhus.

– Vi uppmuntrar invånarna också att på olika sätt ta hand om sig själva och sina närstående. När behovet av service minskar kan vi erbjuda service och vård av god kvalitet för alla när de behöver det, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

Digital verksamhet och distanstjänster prioriteras i utvecklingsarbetet

I utvecklandet av servicen utgår man från att kunden ska få sin service så nära som möjligt, till och med i det egna hemmet. Utvecklandet och införandet av varierande digitala tjänster och distanstjänster prioriteras högt i utvecklingsverksamheten. För att dessa tjänster ska kunna utvecklas och införas i någon omfattande utsträckning behövs såväl ett gemensamt klient- och patientdatasystem som nya arbetssätt.

Välfärdsområdet vill kunna erbjuda digitala tjänster och distanstjänster till alla som vill använda sig av dem.

– Vi ser det som mycket viktigt att alla som antingen inte kan eller har den utrustning som behövs för att sköta sina ärenden elektroniskt har möjlighet att uträtta sina ärenden fysiskt på plats eller per telefon, säger direktör Erkki Penttinen som ansvarar för sektorn för personer i arbetsför ålder.

Servicenätet förändras för att motsvara behovet och resurserna

Det centrala i utvecklingen av den framtida servicestrukturen är att se över servicenätet i kommunerna. Befolkningens varierande servicebehov i regionen utgör utgångspunkten för servicenätet.

– Hittills har vi liksom vårdats på fel vårdtrappa, vilket ibland lett till att kundens funktionsförmåga till och med blivit sämre, säger direktör Pia-Maria Sjöström som ansvarar för sektorn för barn, unga och familjer.

Med de framtida utvecklingsåtgärderna vill man därför stärka kundens funktionsförmåga och erbjuda stöd för att kunden ska kunna bo hemma.

I praktiken kommer det att ske förändringar i antalet vårdplatser och inom boendeservicen.

– Även skötardimensioneringen styr oss i det här arbetet. Redan nu har vi enheter dit vi trots lediga rum inte kan ta emot boende på grund av underbemanning. Om vi kan förena dessa enheter kan vi erbjuda även vår personal en säker och bra arbetsplats, säger direktör Pia Vähäkangas som ansvarar för sektorn för äldre personer.

Primärvårdsservicen ska i fortsättningen erbjudas förutom på distans även på social- och hälsocentraler samt på välfärdsstationer. Serviceutbudet på dessa centraler och stationer kommer att variera regionalt och verksamheten kommer dessutom att bistås med mobila enheter. Målet är att avståndet till välfärdsområdets verksamhetsenhet för 98 % av välfärdsområdets invånare inte ska vara längre än högst 20 kilometer.

Över 2 000 personer deltog i beredningen av programmet

Det första utkastet till framtids- och anpassningsprogrammet offentliggjordes den 18 april och samtidigt publicerades även en webbenkät. Åsikter om programmet kunde framföras förutom via webbenkäten även vid fem diskussionsmöten, varav ett av dem var avsett för organisationer och föreningar och fyra var riktat till invånarna i välfärdsområdet. Informationsmötena i Nykarleby, Malax, Vasa och Kristinestad lockade sammanlagt 265 personer. Via webbenkäten fick välfärdsområdet nära nog 2000 svar.

– Tack till alla som deltog i förfrågan eller i våra informationsmöten! De inkomna svaren har analyserats och tagits i beaktande i programmet, säger Marina Kinnunen.

I den respons som man fick av kunderna var de i synnerhet oroade för hur omsorgstjänsterna ska ordnas i framtiden. Kunderna ville att i synnerhet digitala tjänster och distanstjänster ska erbjudas i högre utsträckning.

– Till dem som är oroade för omsorgstjänsterna vill jag säga att ingen kommer att lämnas ensam. Vårt mål är att vår tilltagande äldre befolkning ska må ännu bättre och kunna erbjudas allt mer individuellt stöd tack vare den nya modellen, säger Pia Vähäkangas.