Österbottens välfärdsområde erbjuder rehabiliterande arbetsverksamhet även i fortsättningen i Österbotten
Den rehabiliterande arbetsverksamheten är en social tjänst som i och med välfärdsområdesreformen överfördes från kommunerna till välfärdsområdena.
I år (2023) har man sett över verksamhetsformerna och -ställena inom den rehabiliterande arbetsverksamheten och utvecklat den utgående från lagstiftningen och klienternas behov. Välfärdsområdets egna enheter kommer i fortsättningen att fokusera sig på rehabiliterande arbetsverksamhet som ges i grupp.
– På den största enheten i regionen, Noste i Vasa, har den rehabiliterande arbetsverksamheten ordnats i grupp redan från och med år 2020 och därför har man redan hunnit samla på sig goda erfarenheter. Nu ska verksamheten även på Arpeeti i Tervajoki och Lotsen i Jakobstad börja ges i grupp, berättar koordinerande serviceförman Kirsi Jormanainen.
En tillsatt arbetsgrupp utreder som bäst hurdana alternativa lokaler som finns till förfogande. I slutet av år 2023 avslutar välfärdsområdet både sin beställningsarbete och sin återvinningsbutik.
Arpeeti i Tervajoki har tidigare ordnat rehabiliterade arbetsverksamhet även för klienter från Södra Österbottens välfärdsområde. Men i fortsättningen ska Södra Österbotten ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för sina egna klienter, och köptjänsten upphör i slutet av år 2023.
Servicebehovets många ansikten
Den rehabiliterande arbetsverksamheten är till för personer som varit arbetslösa en längre tid och som på grund av deras arbets- och funktionsförmåga inte kan delta i de tjänster som ordnas av arbets- och näringsförvaltningen. Den rehabiliterande arbetsverksamheten planeras alltid i samarbete med klienten, socialarbetet och arbets- och näringsbyrån.
– Om man ser på vägen tillbaka till arbetslivet som en trappa så utgör den rehabiliterande arbetsverksamheten det lägsta trappsteget där klientens grundläggande vardagsfärdigheter tränas upp och hens livskompetens och arbetsförmåga stärks. Efter den rehabiliterande arbetsverksamheten följer arbetsprövning, lönesubventionerat arbete eller studier, åskådliggör Jormanainen.
I den här verksamheten får klienterna delta i olika grupper där man arbetar med specifika teman, men där var och en deltar i verksamhet som stöder den egna aktiveringsplanen. Det finns bland annat motionsgrupper, grupper för praktiskt skapande arbete eller grupper i livskompetens, där alla i gruppen deltar i samma verksamhet.
– I IT-gruppen kan alla vara i samma datorklass, men en kan arbeta med exempelvis sin CV, en annan kan öva sig på att använda nätbankskoder och en tredje kan koda, berättar servicechef Anne Niemi.
– Gruppverksamheten erbjuder klienterna en möjlighet att delta i verksamhet utanför hemmet efter en lång arbetslöshetsperiod men ger dem också en möjlighet att fundera över sin egen väg tillbaka till arbetslivet.
I Österbottens välfärdsområde deltar cirka 800 klienter i den rehabiliterade arbetsverksamheten, varav över hälften blir klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamhet som ordnas i grupp. Välfärdsområdet har också konkurrensutsatt serviceproducenter för att kunna komplettera sin egen serviceproduktion i enlighet med klienternas individuella behov. Den konkurrensutsatta servicen produceras av föreningar, församlingar och andra organisationer som inte strävar efter vinst.