Organisationer och företag är viktiga serviceproducenter i välfärdsområdet

Servicestrategin skapar riktlinjer och ställer upp mål för hur välfärdsområdets service ska tillhandahållas i Österbotten. Strategin utgår i synnerhet från tjänsternas tillgänglighet, tillgång, invånarnas delaktighet samt kvalitet och effektivitet.

– Servicestrategin är underordnad välfärdsområdets strategi och linjedragningarna i den påverkas också av många nationella styrdokument, såsom strategin för psykisk hälsa och barnstrategin, berättar sektordirektör Pia-Maria Sjöström.

I servicestrategin fastställer man tyngdpunktsområden för respektive sektor för åren 2023-2025:

• Barn och unga: psykiskt välmående
• Personer i arbetsför ålder: stöd av arbets- och funktionsförmågan, samordnat samarbete
• Äldre personer: utvecklande av strukturer som stöder hemmaboende

Servicestrategin anknyter också till den s.k. flerproducentmodellen som är en modell där man beskriver hur de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet ansvarar för ska tillhandahållas och anskaffas av olika serviceproducenter, såsom företag och organisationer.

– Den ger oss klara riktlinjer för hur vi ska utveckla samarbetet med serviceproducenterna och arbeta tillsammans, berättar Sjöström.

– Samarbetet med aktörerna inom den privata sektorn tillför en viktig del till vårt serviceutbud. I den förebyggande verksamheten spelar aktörerna inom den tredje sektorn en viktig roll och tjänster köps av dem enligt samma kriterier som av företag.

Välfärdsområdet köper till exempel serviceboende för äldre personer och mental- och missbrukarvårdstjänster för personer i arbetsför ålder av aktörer inom den tredje sektorn.

Sjöström påminner om att också kommunerna är viktiga samarbetsparter för välfärdsområdet. Kommunerna och den tredje sektorn deltar aktivt i exempelvis i det förebyggande arbete som görs bland barn och unga.

Servicestrategin har uppdaterats och godkänts till år 2025, dvs. till slutet av välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod.

– Nu är alla strategiska besluten gjorda för att välfärdsområdet kan köra igång sin verksamhet enligt lagens ramar. Det är väldigt viktigt att övergången för de funktioner som nu överförs till området går så smidigt som möjligt, men vi vet av erfarenhet att det kan ha sina utmaningar. Med målmedvetet arbete, god förankring och information ska det lyckas bra, säger områdesfullmäktiges ordförande Mikko Ollikainen.

Arbetet med att förenhetliga servicenivåbesluten fortsätter

Verksamheten vid varje räddningsverk styrs av servicenivåbeslut. Österbottens räddningsverk och de kommuner som vid årsskiftet överförs från Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk har bedrivit sin verksamhet utgående från sina egna servicenivåbeslut. Servicenivåbesluten har jämförts och avvikelserna har sammanställts till ett preciserande dokument.

– Det finns många likheter i servicenivåbesluten. Exempelvis beredskapen inför storolyckor fungerar på samma sätt hos oss. Men exempelvis räddningsverksamhetens ledningssystem måste förenhetligas och uppdateras för att det ska passa samman med det nya räddningsområdet, säger räddningsdirektör Tero Mäki.

Välfärdsområdesfullmäktige godkände att det preciserande dokumentet tillsammans med de i kraft varande servicenivåbesluten för Österbottens samt Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk från och med början av nästa år fungerar som servicenivåbeslut för räddningsväsendet inom Österbottens välfärdsområde. Servicenivåbeslutshelheten följs till tillämpliga delar i Österbottens välfärdsområde från och med början av året till slutet av november 2023.

Beredningen av Österbottens välfärdsområdes tidsbestämda servicenivåbeslut inleddes med en riskanalys av området. Arbetet med att förenhetliga servicenivåbesluten fortsätter och avsikten är att Österbottens välfärdsområdes förenhetligade servicenivåbeslut ska kunna tas till välfärdsområdesstyrelsen och -fullmäktige till behandling nästa år och träda i kraft från och med 1.12.2023.