Till innehållet
Interreg Botnia-Atlantica -logo

Projektet har haft som huvudsakligt mål att visa att det är möjligt att kartlägga, beskriva, simulera och optimera vårdkedjor som sträcker sig över administrativa och organisatoriska gränser, i både Sverige och Finland. Hur kan vi få ett bättre beslutsunderlag inom hälso- och sjukvård, utan att behöva gissa som man ibland måste göra idag? Beslut som tas inom en organisation eller en enhet kan ha stor påverkan uppåt eller nedåt i vårdkedjan, vilket kan vara svårt att överblicka. Här kan simulering av vårdkedjor över organisationsgränser vara vägen framåt. Simulering kan också möjliggöra konsekvensbedömningar och ge förslag på optimala lösningar innan förändringar genomförs. Detta kan bidra till en mer resurseffektiv och patientcentrerad hälso- och sjukvård.

Vill du veta mer om projektet och simulering? Titta gärna på förelsäsningarna från projektets workshop i Umeå 14.11.2019. Du hittar dem här.

Projektets slutseminarium hösten 2020

  • Onsdag 4 november 2020 kl. 11-16 ordnades projektets digitala slutseminarium. Programmet under dagen fokuserade på att sammanfatta projektresultaten och diskutera hur arbetet med simulering inom vården kan gå vidare. Seminariet bandades så att den som vill ta del av innehållet i efterhand kan göra det.
  • Länk till slutseminariet: Youtube (klicka)

 Projektets genomförande och resultat

Projektet har kartlagt, simulerat och optimerat två vårdkedjor och kunnat etablera metoder, kunskap och verktyg för att simulera förändringar i vårdflödena, med avseende på till exempel operationsplanering, tillgängliga vårdplatser, kostnader och intäkter. Simuleringsarbetet har även inkluderat mer kvalitativa parametrar (Finland:socialvårdsdata/RAI-data samt fysioterapiinsats).

Beslutsfattare, verksamhetsansvariga, ekonomiansvariga samt vårdpersonal har under projekttiden fortlöpande tagit del av projektets resultat genom olika workshops som ordnats för de olika målgrupperna, för att sprida kunskap kring simulering och optimering och dess utmaningar samt för att förankra arbetssättet i verksamheterna.

Under hösten 2020 har projektgruppen till exempel presenterat simuleringsmodellerna för verksamheterna via digitala miniworkshops på olika orter. Under miniworkshoparna har deltagarna fått möjlighet att jobba vidare med vårdkedjan och den simuleringsmodell som byggts under projekttiden. Man har även kunnat testa simuleringsmodellen och även experimentera vidare med egna frågeställningar, förändringsscenarion och deras kostnadspåverkan.

Projektet har även distribuerat rapporter från det kvalitativa arbetet som utförts inom projektet (intervjuer med vårdpersonal och patienter) och delgett verksamhetsansvariga och vårdpersonal på alla orter de viktigaste resultaten samt hurudana jämförelser man kunnat göra länderna emellan. 

Trots att förväntningarna var relativt rimligt satta gällande tillgång till data för denna typ av arbete stötte projektet på problem och har tvingats hantera brister i datakvalitet eller tillgång till data löpande under projektet. De största hindren har varit juridiska hinder (framförallt när det gäller att samköra register) samt de stora skillnaderna i dokumentationstradition som finns hos de olika vårdgivarna i respektive land, vilket har gjort det svårt att inhämta, kvalitetssäkra eller rent av använda vissa datakällor.

Alla delrapporter som producerats inom projektet finns tillgängliga här, tillsammans med den omfattande kravspecifikation som uppgjorts i projektet och som beskriver vilka förutsättningar som bör uppfyllas för att kunna etablera ett simuleringsbaserat beslutstöd i vård och omsorg. Denna kravspecifikation definierar såväl arbetsprocessen som de organisatoriska, juridiska och regulatoriska, funktionella och tekniska krav, inklusive datakrav, som behövs för att bygga en simuleringsmodell av olika vårdprocesser.