Den nationella social- och hälsovårdsreformen

Reformens målsättningar är att:

• trygga jämlika tjänster av hög kvalitet inom social- och hälsovård samt

räddningsväsendet för dem som bor i välfärdsområdet,

• förbättra tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet,

• minska skillnaderna i välbefinnande och hälsa,

• trygga tillgången till yrkeskunnig arbetskraft

• svara på utmaningar med allt fler äldre och allt färre födslar medför

• dämpa kostnadsstegringen

Organiseringen av välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster finansieras till en början med statliga medel. Dessutom kan välfärdsområden ärva de redan använda lagstadgade kund- och bruksavgifter. Regeringen fattar beslut om en eventuell beskattningsrätt i enlighet med att sote-reformen framskrider.

Privata aktörer och tredje sektorn kompletterar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. I kommunerna består ansvaret för att främja invånarnas hälsa och välfärd, alltså kommer de även i fortsättningen ansvara för exempelvis dagvård, utbildning, idrott och kultur.

Tjänster på specialnivå tryggas genom att bilda fem samarbetsområden. Områden grundar sig på specialansvarsområden (erva) som redan är i kraft. Österbotten som landskap hör fortfarande till Åbolands specialiserade sjukvård.

Medborgarna har fortfarande möjlighet att använda social- och hälsovårdstjänster över landskapsgränserna.

I det första välfärdsområdesvalet 23.1.2022 väljs ett välfärdsfullmäktige som är det högsta beslutande organet i välfärdsområdet.