Till innehållet
Från människa till människa

De ungas välbefinnande berör oss alla – att visa äkta omtanke bär långt

Dagen för psykisk hälsa bland studerande arrangeras 19.4. Vi frågade Riikka Piira, ansvarig kurator, och Maija Jussila, andra årets gymnasiestuderande, hur de unga mår, vad som stöder välbefinnandet och var man kan få hjälp.

Vad är det som tynger de unga i synnerhet på våren?

Riikka: Tiden räcker inte alltid till för de unga att göra allt de skulle vilja. I det här skedet av våren är många redan ganska trötta. Förutom skolarbetet kan sommarjobb och den ekonomiska situationen orsaka mycket funderingar. De som utexamineras kan vara spända inför de fortsatta studierna. Det finns också unga som har depressionssymptom på våren, vilket även ökar tröttheten.

Maija: Vissa kan ha många kurser och fulla scheman på våren, vilket tar ork från bland annat hobbyer. De långa dagarna och slutveckan är belastande. Många upplever att den nya slutveckan är mer belastande än det gamla systemet. En del funderar också redan på höstens studentskrivningar.

Hur kan man öka välbefinnandet i vardagen?

Nainen istuu huonekasvin vieressä.
Sovandet hör till de viktigaste faktorerna, säger kurator Riikka.

Riikka: Ur en kurators synvinkel är det förstås viktigt att de unga sover och äter bra och har fritidsintressen. Det lönar sig att hålla fast vid rutinerna i vardagen. Sovandet hör till de viktigaste faktorerna, men nattsömnen har en tendens att av en eller annan orsak bli för kort för många, exempelvis på grund av skolarbete, spelande eller filmtittande. Förutom sömnen är det viktigt att de unga gör saker de får bra känsla av. Det behöver inte vara desto mer invecklat än att man tar en promenad eller träffar kompisar. Att göra roliga saker förhindrar bevisligen att sinnesstämningen sjunker.

Det lönar sig att hålla fast vid rutinerna i vardagen. Sovandet hör till de viktigaste faktorerna.

Hur diskuterar unga välbefinnande och psykisk hälsa?

Maija: Jag upplever det inte som att man skäms att säga att man är utmattad eller trött. Det ses inte som ett tecken på svaghet, utan vanligen får man empati och många kan identifiera sig. Å andra sidan kan detta också stärka negativiteten och skapa en bild av att alla mår dåligt. Det är bra att prata. Det känns dock som att även små motgångar ses som en stor sak. Dessa hör ändå till livet.

Riikka: Jag har märkt samma sak. De unga vågar prata mer om sitt välbefinnande och bryr sig om varandra. Från arbetets sida upplever jag att en del unga uthärdar negativa känslor och besvikelser dåligt och dessa känslor skapar lätt ångest. Man ska komma ihåg att känslor bara är känslor och att de nog går över. Unga behandlar lätt sina känslor som ångest eller depression, fastän det kanske är fråga om normala känslor som hör till livet.

Maija: Jo, det är viktigt att fastställa om det handlar om en känsla eller ett sinnestillstånd. Många börjar självdiagnostisera, eftersom det finns så mycket information på webben.

Hur påverkar skolan välbefinnandet hos unga?

Riikka: Skolans samhälleliga arbete är särskilt viktigt i stödjandet av de ungas sociala välbefinnande. De ungas välbefinnande ligger på hela skolans ansvar, från städare till lärare och rektorer. Det är viktigt att visa äkta omtanke om de unga, fråga hur de mår och säkerställa att ingen är ensam. Många skolor ordnar också olika typer av temadagar i koppling till välbefinnande. Genom sådana dagar försöker man visa att det är okej att prata om dessa saker. I skolan finns elev- eller studerandehälsan, där bl.a. kurator, hälsovårdare och skolpsykolog ingår. Vissa skolor har en psykiatrisk sjukskötare, som ingår i den specialiserade sjukvården med låg tröskel. Det här är en stor sak, eftersom specialsjukvården för tillfället är svårt överbelastad. Också skolcoacherna utgör ett viktigt stöd för de unga. Det är lätt att ta kontakt med dem även i anknytning till mindre ärenden. Merparten av de unga behöver trygga vuxna omkring sig. Antalet sådana vuxna borde ökas i skolvärlden.

Maija: För många är det mycket viktigt att skolan har kuratorer och hjälp utöver lärarna att erbjuda om det dyker upp någonting. Det är ju lättast om man kan skicka ett meddelande inom den egna skolan och inte behöver börja söka efter andra tjänster. Även lärarna har en inverkan, en av mina lärare kan exempelvis i samband med namnuppropet fråga vilka planer man har för helgen. Då får man känslan av att man får säga någonting och blir bemött. Man borde betona för lärarna att eleven inte bara är ett namn på pappret.

Man borde betona för lärarna att eleven inte bara är ett namn på pappret.

Vad kan de vuxna göra?

Äiti ja tytär tutkivat papereita. Pöydällä myös tietokone.
. De gemensamma stunderna inom familjen, exempelvis vid middagsbordet, är viktiga.

Riikka: Unga vill inte alltid prata med föräldrarna, eftersom de inte vill göra dem oroliga. Det är mycket viktigt att föräldrarna frågar hur det går. De gemensamma stunderna inom familjen, exempelvis vid middagsbordet, är viktiga. Föräldrarna ska inte nedvärdera de ungas känslor eller erfarenheter. Den unga har kunnat säga att hen har försökt prata med föräldrarna men att de inte förstår hens känslor. Var närvarande inför den ungas känslor och sätt dig bredvid den unga och fråga hur det gick i skolan och vad hen gör. På Mieli rf:s och Mannerheims barnskyddsförbunds sidor finns bra tips för föräldrar. Många föräldrar har levt en annan sorts ungdom och funderar hur man kan känna så. Man vet inte vad man ska säga eller göra. Samhället har förändrats.

Maija: Själv tycker jag exempelvis om att vi går ut och äter lunch eller åker till stan för att shoppa tillsammans på helgen, att den vuxna tar sig den tiden och att vi får vara tillsammans.

Hurdana tjänster finns det för unga på webben?

Riikka: Det finns mycket information på nätet, på gott och ont. På Psykportens sidor för unga finns mycket information och anvisningar för egenvård. Av chattjänsterna torde Sekasin-chatten vara den mest populära. Den är avsedd för 12-29-åringar. Där kan man även chatta på svenska. Sedan finns tuntuu.fi, där det finns information om exempelvis rusmedel, stress, studier och relationer. Det är fråga om bra sidor, men de unga behöver nog i första hand träffar ansikte mot ansikte.

Maija: I min närmaste krets är det inte så många som använder tjänster på webben, utan det är mer populärt att besöka exempelvis Klaara (ungdomsstation) för att prata. Också annars vill de unga ha mera nära kontakt än service på webben.

Temat för dagen för psykisk hälsa bland studerande är måttfullhet. När är det särskilt bra att iaktta måtta och hur kan man sträva efter måttfullhet?

Nuori nainen palvelemassa kassalla.
Unga borde inte klandras ifall de inte vill ha något sommarjobb eller inte får. Under sommaren borde man återhämta sig från skolåret, säger Maija.

Riikka: Vardagen ska vara bra. Lite stress och besvikelser hör också till livet och vardagen, och man behöver inte vara rädd för dessa. Om det känns som att man inte orkar fara till skolan och studierna känns orimligt belastande eller man inte längre är intresserad av sina hobbyer lönar det sig att stanna upp och fundera på om man kunde strukturera om den egna vardagen. Finns det någonting man kunde avstå från. Unga är ofta ambitiösa och vill klara sig bra i skolan, men balans behövs i livet.  Jag skulle också uppmana alla att fundera på måttfullhet med att använda telefonen. Man behöver inte alltid vara anträffbar. Det sätter press på många unga.

Maija: Ja! När jag lägger undan telefonen på lektionen känns det som om jag stänger ut mig själv från andra. Ibland är det trevligt när någon lärare har nolltolerans vad gäller telefoner, vilket tvingar en att vara utan. Det är avslappnande omväxling. Telefonen är förstås en socialiserande faktor, men det är också viktigt att våga lägga bort den.

Riikka: Jag förstår att alla är där, men det är hälsosamt att lägga undan den. Det finns också trista fenomen i telefonen. Där finns förvrängd information om ideal och tyvärr även mobbning. Jag uppmuntrar till växelverkan ansikte mot ansikte med kompisar och föräldrar. Vad tänker du Maija om måttfullhet i studierna?

Maija: I studierna glömmer många måttfullheten och att man inte behöver få utmärkt i allting, utan det räcker att man gör sitt bästa. Många jobbar vid sidan av skolan. Det här skulle vara viktigt att reglera, eftersom skolan ändå är huvudjobbet. Man hinner jobba senare också. Unga borde inte klandras ifall de inte vill ha något sommarjobb eller inte får jobb någonstans. Under sommaren borde man återhämta sig från skolåret. Det ska finnas annat i livet än skola och jobb också.

Tipslänkar

  • Psykporten för unga – information och egenvårdsprogram
  • Sekasin-chatten – en riksomfattande diskussionsplattform för 12-29-åringar, i chatten dejourerar professionella inom organisationer och utbildade frivilliga
  • Nuorten Netti (Mannerheims barnskyddsförbunds sidor för unga) – Mannerheims barnskyddsförbund erbjuder information och en dejourtelefon för barn och unga som man kan ringa må–fre kl. 14–20 och lö–sö kl. 17–20 (på finska) och må-ons kl. 14–17 och to kl. 17–20 på nummer 0800 96 116 (på svenska).

För närstående

Artikeln är en del av Österbottens välfärdsområdes artikelserie Från människa till människa, där vi får en djupare inblick i vardagen och servicen för våra kunder och professionella.