Dags att rusta hemmet och stugan inför sommaren: Säkerhetstips inför den ljuva sommaren

Eldstäder, öppen eld och elektriska anordningar är alltid förknippade med brandrisk om de inte används rätt. När stugan tas i användning efter vintersäsongen, kan man börja med att kontrollera till exempel den öppna spisen.

− Man måste se till att spjället är öppet och att det är drag i spisen. Under vintern kan det ha uppstått sprickor i rökkanalen eller något kan ha fastnat där, till exempel ett fågelbo, säger Tanja Nyqvist, sakkunnig i säkerhetskommunikation.

Den första gången man gör upp eld måste man vara försiktig. I stället för klabbar kan man börja med att tända ett ljus för att försäkra sig om att allt fungerar som det ska. Eldstäder och rökkanaler som är i regelbunden användning ska sotas en gång om året och byggnader som används för fritidsboende åtminstone vart tredje år.

Spjällen ska inte stängas för tidigt, även om elden ser ut att ha slocknat. Om elden inte får tillräckligt med syre uppstår kolmonoxid, det vill säga os.

− Kolmonoxid är en mycket giftig gas, utan lukt och smak. Den märks inte på annat sätt än genom användning av kolmonoxidvarnare, som nuförtiden kan köpas till och med i matbutiken för några tior.

På grund av brandrisken ska aska inte tömmas i plastkärl, utan för ändamålet används till exempel en zinkhink med lock.

Ladda ner 112-appen

För många är brandvarnaren en mer bekant livräddare än kolmonoxidvarnaren. Efter vintern ska man kontrollera att apparaten och batterierna fungerar, och med 5–10 års mellanrum bör varnaren bytas ut. Med varnaren följer noggranna, apparatspecifika anvisningar.

Enligt räddningslagen ska det på varje bostadsvåning i en bostad finnas en brandvarnare per 60 kvadratmeter. Brandvarnaren placeras så högt som möjligt i taket, på minst en halv meters avstånd från väggen.

Tanja Nyqvist rekommenderar brandvarnare åtminstone i sovrum och vid utrymningsvägar, som till exempel tamburen.

− Det får inte finnas hinder framför utrymningsvägarna. Fönster som fungerar som reservutgångar måste gå att öppna, och på de övre våningarna måste det finnas brandstegar.

Till hemmet och stugan lönar det sig också att skaffa övrig utrustning för primärsläckning, såsom brandfilt och handbrandsläckare, samt att lära sig hur de används.

För tillkallning av räddningsverket eller första hjälpen är det bra att använda 112-appen, som skickar olycksplatsens exakta koordinater till nödcentralen.

− Genom att tala i telefonen via högtalaren kan du samtidigt följa nödcentralens anvisningar, tipsar Nyqvist.

Gör anmälan om uppgörande av eld

Att grilla hör till många semesterfirares favoritsysselsättningar. Om du använder gasgrill ska du i förväg kontrollera att sladdar och fogar är i gott skick. Grillen måste också stå stadigt och i skydd från till exempel hård vind. Om man inte har en egen uteplats är det skäl att kontrollera om det är tillåtet eller förbjudet att grilla på balkongen enligt husbolagets regler.

− På grund av säkerhetsriskerna förknippade med att grilla på balkongen rekommenderar jag att man hellre söker sig till allmänna grillplatser.

Man får inte göra upp en brasa eller annan öppen eld om meteorologiska institutet har utfärdat varning för skogs- eller gräsbrand eller om det är mycket torrt eller blåsigt väder. För att göra upp en öppen eld krävs alltid markägarens tillstånd, och elden måste släckas omsorgsfullt.

− Engångsgrillar klassificeras som öppen eld. De svalnar mycket långsamt, vilket i sig är en orsak till att de inte får lämnas kvar i terrängen.

Om du tänker utföra hyggesbränning, ska du meddela räddningsverket i förväg med den blankett för ändamålet som finns på välfärdsområdets webbplats. Skyldighet att anmäla påskbrasor och andra traditionella brasor gäller endast om det förutsätts en räddningsplan för evenemanget.

Löv och ris får brännas om de kommunala bestämmelserna tillåter det och ingen varning för skogs- eller gräsbrand gäller.

− Avfall får inte brännas, utan måste levereras till en avfallshanteringsstation, påminner Tanja Nyqvist.

Artikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 1/2023

Text: Marina Wiik
Bilder: Christoffer Björklund, Varpu Saari