Barnneurologiska enheten
På barnneurologiska enheten undersöker och vårdar vi 0-16-åriga barn och ungdomar med neurologiska symptom och sjukdomar.
Barnneurologiska enheten informerar
Vi önskar att ni alltid kommer friska till barnneurologiska enheten. Om barnet eller föräldern har förkylningssymtom eller någon annan smittosam sjukdom, avboka er tid. I Vasa kan ni avboka tiden på tel. 06 213 1997 under telefontiden mån-fre kl. 8.00-10.00 eller via egenvårdaren. Sjukskötarnas telefonnummer finns under kontaktuppgifter lägre ner på sidan eller i kallelsebrevet.
Vi tackar för samarbetet! Genom dessa åtgärder skyddar vi våra små patienter samt personalen.
Välkommen till barnneurologiska enheten
Neurologiska symptom och sjukdomar hos barn och ungdomar kan visa sig i barnets
- växelverkan och kommunikation
- lek och sociala utveckling
- tal och språk
- dagliga färdigheter och ätande
- kognitiva utveckling och inlärning
- handfunktioner
- rörelseförmåga, koordination och balans
- sinnesfunktioner
För att få en tid till enheten behövs en läkarremiss. Efter att remissen godkänts, reserveras en tid till läkarmottagningen. Hur snabbt man får tid beror på läkarens bedömning av hur brådskande vårdbehovet är.
På första läkarbesöket undersöker läkaren barnet, diskuterar med föräldrarna om barnets svårigheter och planerar fortsatt vård och fortsatta undersökningar. Före läkarbesöket kan man göra vissa undersökningar, till exempel EEG-undersökning (som mäter elektrisk aktivitet i hjärnan).
Vid behov inplaneras en undersökningsperiod på dagavdelningen. En undersökningsperiod innebär att barnet undersöks på dagavdelningen under 3-5 dagar av den barnneurologiska arbetsgruppen.
Barnneurologiska arbetsgruppen består av läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, ergoterapeut och fysioterapeut. Arbetsgruppens medlemmar undersöker barnet med hjälp av tester, observationer, frågeformulär och samtal. Vid behov konsulteras även socialarbetare, rehabiliteringshandledare eller hjälpmedelstjänster. En sammanfattande diskussion ordnas efter undersökningsperioden där stödåtgärder och habilitering diskuteras och planeras. I samråd med familjen samarbetar vi även med dagvård, skola och barnets eventuella terapeuter.
Vårt mål är att ge en god vård med barnet och familjen i centrum samt en fungerande och habiliterande vardag.
Barnneurologiska enheten finns i U-husets 3:e våning. Ingen anmälan behövs när ni kommer till enheten.
Sjukskötaren jobbar i nära samarbete med läkaren på polikliniken. Barnet och föräldrarna träffar först en sjukskötare när de kommer till läkaren. Sjukskötaren väger och mäter barnet och mäter till exempel blodtryck om det behövs och kompletterar läkarens undersökning med information om till exempel epilepsi, huvudvärk och ADHD. Sjukskötaren ger också information om kommande undersökningar och prover samt beställer och koordinerar alla tider, undersökningar och prover. Stöd och information till barnet och föräldrarna är även en väsentlig del av verksamheten.
Sjukskötaren är också en del av habiliteringsteamet och har huvudansvaret för planeringen av undersökningsperioderna. Sjukskötaren gör upp veckoprogram för barnet inför undersökningsperioden. Programmet skickas hem några veckor före undersökningsperiodens början.
Under undersökningsperioden följer sjukskötaren upp och utreder barnets helhetsutveckling i vardagen bland annat barnets lek, tal, kontakt, sociala interaktion, på- och avklädning, matsituation och hygien. Vid behov fyller sjukskötaren i och går igenom med föräldrarna olika frågeformulär om till exempel barnets utveckling, vardag och beteende.
Sjukskötaren har nära samarbete med enhetens specialarbetare, avdelningssekreterare, rehabiliteringshandledare och socialarbetare. Samarbete med olika instanser och samarbetspartners är en viktig del av sjukskötarens arbete. Sjukskötaren kan vid behov göra daghems- eller skolbesök före poliklinikbesöket eller undersökningsperioden, för att kartlägga hur barnet fungerar där. Vid behov gör sjukskötaren besök till skolor och daghem för att informera om barnets sjukdom.
De vanligaste orsakerna till att barnet kommer till en neuropsykologisk undersökning är olika slags utvecklingsförseningar, till exempel inlärningssvårigheter, försenad språkutveckling, autistiska drag, och redan konstaterade neurologiska sjukdomar och skador, till exempel epilepsi, CP-skada.
I en neuropsykologisk undersökning kartlägger man noggrant barnets kognitiva färdigheter: slutledningsförmåga, verbal förmåga, gestaltning, minne och inlärning, uppmärksamhet samt exekutiva funktioner. Man strävar efter att kartlägga barnets styrkor och svårigheter.
På basen av den neuropsykologiska undersökningen planerar psykologen tillsammans med familjen behövliga stödformer och habilitering, till exempel specialdagvård, specialundervisning, förlängd läroplikt, assistentbehov, neuropsykologisk habilitering.
Den talterapeutiska undersökningen och bedömningen inriktas på barnets växelverkan och kommunikation, språkförståelse, språkproduktion och tal. Den talterapeutiska utredningen inriktas även på oral- och talmotorik, ätande och sväljning. Vid behov kartlägger talterapeuten de grundläggande språkliga färdigheterna för inlärningen.
Om barnet har svårigheter inom dessa områden kan talterapeuten i samråd med föräldrarna planera talterapi och talterapeutisk handledning till näromgivningen. Talterapi är medicinsk habilitering kring växelverkan, kommunikation, språk, tal, röst eller ätande. Talterapins målsättningar är att utveckla barnets kommunikation och språk för att barnet skall kunna fungera optimalt i sin vardag. Talterapeuten kan även rekommendera till exempel konsultationsbegäran till Tikoteket för bedömning av behovet av alternativa kommunikationsmetoder eller kommunikationshjälpmedel.
Ergoterapi är en habilitering med vars hjälp man stöder barnets delaktighet i dagliga aktiviteter, lek och växelverkan. Ergoterapeuten på barnneurologiska enheten kartlägger barnets funktionsförmåga, lek och delaktighet, samt behovet av habilitering.
Ergoterapeuten kan vid behov kartlägga barnets hjälpmedelsbehov för att underlätta dagliga aktiviteter. Ergoterapeuten kan även rekommendera bedömning av skrivhjälpmedel vid Tikoteket. Hjälpmedel som förbättrar funktionsförmågan lånas ut åt barnet och vid behov tillverkas personliga stöd till övre extremiteterna.
Ergoterapin förverkligas antingen via grundhälsovården eller av en ergoterapeut som jobbar privat. Ergoterapin kan ske individuellt eller som gruppterapi. Genom ergoterapeutiska metoder stöds barnets funktionsförmåga och delaktighet.
Fysioterapeuten undersöker barnet och bedömer barnets motoriska utveckling utgående från normal motorik. Fysioterapeuten analyserar barnets motorik antingen under ett polikliniskt besök eller under en undersökningsperiod. Bedömningen grundar sig på undersökning av rörelsemönster, muskelspänst, ledrörlighet, muskelkraft samt testning av balans och koordinationsförmåga. Fysioterapeuten undersöker barnets hållning och eventuella felställningar i fötterna.
På basen av undersökningsresultaten uppskattar fysioterapeuten behovet av fysioterapi och eventuella ortoser samt rekommenderar anskaffning av dem.
Fysioterapeuten ger råd till föräldrarna angående hantering av barnet samt hur man beaktar fördelaktiga rörelsemönster i vardagen. Fysioterapeuten fungerar alltid i samråd med familjen, habiliteringsteamet och barnets egen fysioterapeut. Fysioterapeuten kan vid behov samarbeta med hjälpmedelscentralens personal vid anskaffning
Utvärdering av en minderårigs beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården
Inom hälsovårdens tjänster ska man alltid utreda ett minderårigt barns och en minderårig ungdoms åsikt om sin vård när det är möjligt med avseende på hans eller hennes ålder och utvecklingsnivå.
Du kan läsa mer om ämnet här.
Ta kontakt
(klicka på enhetens namn för att öppna kontaktuppgifterna)
OBS! Av informationssäkerhetsskäl hanterar vi inte patientärenden per e-post. Patientärenden kan ni sköta säkert genom att ringa enheten (se kontaktuppgifter ovan).
Avdelningsskötare Leena Nåhls, leena.nahls[at]ovph.fi
Överskötare Susann Granlund, tel. 044 424 9105, susann.granlund[at]ovph.fi