Preventiv- och sexualhälsorådgivningen

• Påbörjande och uppföljning av p-piller
• Spiralinsättning, uppföljning och borttagning av spiral
• p-stav/implantatinsättning, uppföljning och borttagning
• gynekologiska undersökningar för preventivmedelsanvändare
• ansökan om remiss för sterilisering (kvinnor)

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom.

I välmåendeguiden hittar du information om sexuell hälsa, sexualitet och sexuella rättigheter. Besök välmåendeguiden!

Inom hälsovårdens tjänster ska man alltid utreda ett minderårigt barns och en minderårig ungdoms åsikt om sin vård när det är möjligt med avseende på hans eller hennes ålder och utvecklingsnivå.

Du kan läsa mera om detta på nedanstående sida:

• sexuella funktionsstörningar som upphetsnings eller orgasmsvårigheter
• sexuell olust eller olika lust i parförhållandet
• samlagssmärtor
• känslig utlösning
• erektionsproblem
• närhets- eller prestationsångest
• problem med att acceptera sin kropp
• funderingar angående den egna sexual- och könsidentiteten
• ålders relaterade problem
• sexuella trauman
• problem i parförhållandet
• sexuella frågor angående sjukdomar eller behandlingar
• rädsla för gynekologiska undersökningar
• sexuella bekymmer gällande graviditet eller efter förlossningen

• Klimakteriet innebär den tidpunkt då menstruationen upphör spontant utan hormonbehandling. Detta sker i genomsnitt vid 51 års ålder.
• Menopausen kan fastställas när det har gått 12 månader sedan den sista naturliga menstruationen.
• Redan från 40 års ålder kan man börja uppleva förändringar som hör ihop med klimakteriet, till exempel i menstruationen. Innan menstruationen upphör helt kan den bli oregelbunden, pågå längre och mängden blödning kan variera.
• Klimakteriet kan också börja om äggstockarna har tagits bort eller som en följd av strålbehandling eller cellgiftsbehandling.
• Symtomen under klimakteriet beror på minskad produktion av östrogen från äggstockarna.
• De vanligaste symtomen är värmevallningar och sömnstörningar.
• Om symtomen påverkar vardagen i betydande grad, bör man kontakta läkare.

• Klimakteriebesvär kan börja i samband med att menstruationen upphör, men de är oftast som svårast inom ett år efter menopausen.
• Symtomens varaktighet varierar: Hos vissa går de över snabbt. Ju tidigare de börjar, desto längre varar de.
• Svettningar kan förekomma både dagtid och nattetid. En värmevallning börjar som en inre värmekänsla, då hudens temperatur stiger och kraftig svettning uppstår i överkroppen och nackområdet. Ansiktshuden kan rodna. Hjärtklappning kan också förekomma. Efter värmevallningen kan man känna sig frusen, eftersom huden är fuktig. Stress kan förvärra symtomen.
• Sömnstörningar kan höra ihop med nattsvettningar. Trötthet orsakar irritabilitet och sänkt sinnesstämning.
• Vissa kan uppleva depression, nedstämdhet och minskad sexlust.
• Brist på östrogen kan leda till att slemhinnan i slidan blir torr och tunn, vilket kan orsaka smärta vid samlag. Upprepade vaginala infektioner eller urinvägsinfektioner är möjliga när slidans bakterieflora förändras.

Andra förändringar i kroppen:

• Vikten kan öka efter klimakteriet, vilket kan påverkas av minskad fysisk aktivitet.
• Brösten kan bli slappare och mindre, eftersom mängden fettvävnad ökar och körtelvävnaden minskar.
• Huden förlorar sin elasticitet och blir tunnare. Det naturliga åldrandet gör att huden lättare blir torr och fjällar.
• Hårstrånas struktur förändras, de blir tunnare och tappar sin spänst. Håravfall kan förvärras.
• Minskningen av östrogen leder till att skelettet försvagas och ökar risken för osteoporos.
• Risken för hjärt- och kranskärlssjukdom ökar, eftersom östrogen har visat sig skydda kvinnans blodkärl – denna skyddseffekt försvinner efter klimakteriet.

• Regelbunden motion minskar klimakteriebesvär. Antalet värmevallningar minskar och den upplevda livskvaliteten förbättras särskilt när det gäller psykiskt välbefinnande hos dem som motionerar regelbundet. Minskningen av symtomen förbättrar arbets- och funktionsförmågan.
• En lugn promenad på ungefär en timme cirka två timmar före läggdags underlättar insomningen och förbättrar nattsömnen.
• En varierad kost främjar hälsan. Spannmålsprodukter innehåller mycket nyttigt fiber, och de viktigaste är fullkornsprodukter. Dessa innehåller värdefulla näringsämnen. Ett rikligt intag av fiber skyddar mot cancer, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.
• Ett tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin är särskilt viktigt för att förebygga benskörhet.
• Överdriven alkoholkonsumtion minskar produktionen av östrogen och har också en skadlig effekt på skelettet. Risken för olyckor ökar, liksom risken för benfrakturer. Alkohol ökar även risken för bröstcancer.
• Rökare får klimakteriet 2–3 år tidigare än icke-rökare. Rökning förvärrar värmevallningar och åldrar huden i förtid.
• Effekten av naturläkemedel på klimakteriebesvär har studerats mycket, men deras effekt har inte kunnat fastställas med säkerhet. Inte heller finns det information om effektivitet eller säkerhet för olika örtpreparat. De kan också ha allvarliga biverkningar som leverskador.

Det är viktigt att uppsöka läkare till hälsostationen om:

• Om det före menopausen förekommer rikliga menstruationsblödningar.
  • Det förekommer småblödningar, blödningar efter samlag eller blödningar efter att menstruationen har varit borta i över ett år
  • Symtomen tyder på en infektion
  • Du har diffusa smärtor, urineringsbesvär eller blödningar
  • Självbehandling inte hjälper mot symtomen

På mottagningen kan man undersöka om symtomen beror på östrogenbrist och slemhinnornas skörhet eller om det finns någon annan orsak. Infektioner utesluts också och vid behov kan behandling ges med receptbelagda läkemedel.

Om en hormonspiral behövs för att behandla klimakteriebesvär kan kunden kontakta preventivrådgivningen.