För närstående till en person med minnessjukdom

En minnessjukdom påverkar också de anhöriga på många sätt. Förutom att ge omsorg och finnas som stöd har den anhöriga rätt till ett eget liv. Den anhörigas välmående och ork bidrar även till välbefinnandet hos personen med minnessjukdom. Att få vardagen att fungera, fortsätta arbeta, ägna sig åt fritidsintressen och umgås med vänner kan hjälpa till att anpassa sig till de förändringar som sjukdomen medför.

Att vara anhörig till en person som insjuknat i en minnessjukdom väcker också många känslor. Det är vanligt att känna oro, sorg och skuld. Livet blev inte som man hade tänkt sig.

Situationen upplevs och hanteras på olika sätt, men många anhöriga upplever det som en lättnad att dela sina tankar med andra. Att tala om sina känslor, antingen i en grupp med personer i samma situation eller i ett enskilt samtal, kan vara till hjälp. I en anhöriggrupp finns förståelse för det man går igenom, och man kan samtidigt få information, råd och tips för att hantera vardagen.

Några tips för bemötande av en person med minnessjukdom:

• Försök att vara tålmodig och undvik att visa stress.
• Berätta hellre än att ställa frågor. En person med minnessjukdom kan känna osäkerhet om han eller hon inte kan svara på frågor.
• Att glömma ord kan börja redan i ett tidigt skede av sjukdomen. Ibland ersätts de bortglömda orden med utfyllnadsord. Försök att inte rätta personen eller avsluta hans eller hennes meningar.
• För mycket information på en gång kan vara svår att ta till sig. Ta en sak i taget och vänta på svar eller reaktion. Försök att inte förklara allt på en gång.
• Det är inte ovanligt att samma fråga ställs om och om igen. Personen kan uppleva att frågan ställs för första gången varje gång. Undvik att påpeka att personen upprepar sig.

Mera information till den minnessjukes närstående på Minnesförbundets hemsida:

Information om närståendvård

Enligt lagen är en närståendevårdare en person som har ingått ett avtal om närståendevård med välfärdsområdet. Det finns ändå många personer som tar hand om en familjemedlem eller någon annan närstående som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller annat särskilt vårdbehov inte klarar sin vardag på egen hand.

Mer information om närståendevård hittar du här:

Villkoren för beviljande av stöd för närståendevård och ansökningsblanketten finns på vår webbplats:

Tid till hälsoundersökning för närståendevårdare kan bokas via seniorrådgivningen:

Stöd i vardagen

Goda rutiner minskar belastningen på hjärnan: planera i god tid, undvik stress och boka inte in för många saker samtidigt.

På Minnesförbundets webbplats finns mer information:

En person med minnessjukdom kan ibland uppvisa aggressivt beteende eller andra beteendesymtom. Mer information finns på Hälsobyns webbplats:

Syftet med bedömningen av servicebehovet är att utvärdera behovet av stöd och tjänster, såsom hemvårdstjänster.

I dagverksamheten ordnas mångsidiga aktiviteter på vardagar med målet att främja äldres välbefinnande, självständighet och sociala gemenskap. Genom dagverksamheten stöds också närståendevårdarnas ork genom att ge dem egen tid samt möjlighet till rekreation och vila.

Mer information om dagverksamheten samt ansökningsblanketten hittar du här:

Råd och anvisningar för planering inför framtiden

Från FPA kan man ansöka om och få olika stöd som underlättar vardagen för personer med minnessjukdom och deras anhöriga.

Om den anhöriga inte har en intressebevakningsfullmakt, läs mer om ämnet.

Centralförbundet för de gamlas väl har sammanställt information för planering inför ålderdomen.

På Finlands minnesexperter rf:s webbplats finns verktyget Muistimatka, som erbjuder personer med minnessjukdom och deras anhöriga stöd och hjälpmedel för att ta upp och samtala om svåra frågor.