Är du orolig för ditt eget eller en närståendes minne?

Tidiga tecken på minnessjukdom

Det finns många olika typer av minnessjukdomar, och de kan ge upphov till en rad olika symtom. Det mest kända symtomet är försämrat minne och nedsatt tankeförmåga, det vill säga svårigheter att bearbeta information. Det är dock viktigt att komma ihåg att även andra symtom kan vara tidiga tecken på en minnessjukdom.

Sådana symtom kan till exempel vara:

• minskad initiativförmåga och ökad passivitet
• svårigheter att planera och genomföra vardagliga aktiviteter, såsom matlagning eller betalning av räkningar
• nedsatt rumsuppfattning, till exempel att gå vilse i en välbekant miljö
• koncentrationssvårigheter
• svårigheter med tal och att förstå ord
• sömnstörningar
• personlighetsförändringar
• neuropsykiatriska symtom, såsom rastlöshet, ångest, depression och aggressivitet

Minnesförbundet har samlat information om symtom på minnessjukdomar här:

Vad är normalt?

• Att ibland glömma vad personer heter är normalt och vanligt när man blir äldre  

När ska man bli orolig?

Undersökningar är motiverade när du:

• glömmer mer än bara namn på personer
• tappar bort värdeföremål (inte bara glasögon som senare hittas på en logisk plats)
• upprepade gånger glömmer överenskomna möten
• glömmer något betydelsefullt som har hänt dig (inte bara sådant som nämnts i förbifarten)
• får svårare att sköta vardagliga ärenden och upplever ökad förvirring eller slarvighet
• har betydande svårigheter att lära dig något nytt, till exempel att använda en hushållsapparat
• utvecklar misstänksamhet eller försöker dölja minnesluckor
• får tydliga svårigheter att hitta ord
• börjar gå vilse, även i välbekanta miljöer

Det är viktigt att söka sig till minnesundersökningar om du känner oro över ditt minne eller om minnesproblemen påverkar din vardag.

Då kan du vara i kontakt med minnesmottagning:

Vad händer om man inte har några symtom men har minnessjukdom i släkten?

• Då rekommenderas att du kontaktar seniorrådgivningen, där man kan göra ett risktest för minnessjukdomar och kartlägga dina levnadsvanor. Du får då vägledning om hur risken för minnesstörningar kan minskas.

Kognitiva självskattningstest som du kan göra hemma:

• Räkna baklänges
  Räkna baklänges från hundra till ett (100-1) tre gånger samtidigt som du går i normal takt.
  Om din gånghastighet tydligt minskar när du räknar kan det vara ett tecken på försämrat minne eller nedsatt tankeförmåga.
  
• Namnge föremål
  Be en vän om hjälp att räkna hur många saker du kan nämna inom ett visst ämnesområde på en minut.
  Använd en tidtagare. Ämnesområdet kan till exempel vara djur eller kläder.
  Om du inte kommer på 15 saker under en minut kan det tyda på någon form av försämring av minnet eller tankeförmågan.
  
• Kombinera siffra och bokstav
  Be en vän skriva bokstäverna i alfabetet och siffrorna 1-29 i oordning på ett papper. Dra sedan linjer mellan siffrorna och bokstäverna i rätt ordning (1A, 2B, 3C, 4D osv.). Ta tid på hur lång tid det tar att genomföra uppgiften.
  
• Rita och kom ihåg
  Ta penna och papper. Be en vän räkna upp tre ord som inte har något samband med varandra till exempel katt, äpple, traktor.
  Lyssna på orden och rita sedan en urtavla med siffror och visare.
  När du har ritat klockan, upprepa de tre orden.
  
• Ord på en speciell bokstav
  Räkna upp så många ord som möjligt som börjar på en bestämd bokstav, under en minut.
  Om du upplever att denna uppgift är mycket svårare än att namnge föremål inom en viss kategori, kan det tyda på problem med minnet eller tankeförmågan.

Om du upplever svårigheter med ovanstående uppgifter rekommenderas att du kontaktar minnesskötaren i ditt område.

Vad gör man om det egna eller en närståendes minne blir sämre?

Det kan finnas många orsaker till att minnet och tankeförmågan försämras, till exempel sömnbrist eller stress. Om du ändå misstänker att minnet och tankeförmågan har försämrats, eller att en minnessjukdom håller på att utvecklas, kontakta minnesskötaren i ditt område.

Vad gör man om en närstående inte vill söka hjälp?

Det kan vara svårt att prata om de förändringar som är förknippade med en minnessjukdom, särskilt om den närstående inte själv upplever några problem eller inte vill söka hjälp. Som anhörig kan du behöva motivera personen att ta kontakt med hälso- och sjukvården.

Om du har svårt att få den närstående att följa med eller söka hjälp, kan du kontakta minnesskötaren i ditt område och fråga hur hen kan hjälpa dig att motivera den närstående att komma på ett mottagningsbesök.