Prima Botnia-projektet samlade experter och goda verksamhetsmodeller

Med EU-finansieringen på över 9 miljoner euro har Prima Botnia – Välmående Österbotten-projekt satsat på förebyggande arbete och tidig identifiering av problem, tagit i bruk digitala tjänster som främjar vårdgarantin samt stärkt informationsunderlaget och ledarskapslösningar inom välfärdsområdet.

– Utvecklings- och implementeringsarbetet har gjorts mitt i social- och hälsovårdsreformen, men trots utmaningarna uppnås målen till största delen, säger projektdirektören Minna Strömmer.

Kundhandledning och välmåendeguiden stöder det förebyggande arbetet

Österbotten har fått en modell för kundhandledning inom välfärds- och hälsofrämjande arbete samt en gemensam servicekedja inom motionsrådgivning mellan kommunerna och välfärdsområdet. Yrkespersoner kan nu bättre identifiera kundernas behov och hänvisa dem till rätt tjänster.

Som stöd finns en digital välmåendeguide som samlar tjänster från kommuner, organisationer och välfärdsområdet för att främja välbefinnande och hälsa. Välmåendeguiden stöder yrkespersoner i det förebyggande arbetet och hjälper kunderna i självbedömning och egenvård.

– Välmåendeguiden innehåller ett brett utbud av information och tjänster från motion och kost till psykiskt välbefinnande och sexuell hälsa, berättar projektchefen Kati Piilikangas.

I Vasa har man dessutom grundat en ny servicepunkt med låg tröskel, undervisningskliniken NoVa, där välfärdsområdet och yrkeshögskolorna samarbetar. Alla över 18 år får där förebyggande tjänster utan remiss eller tidsbokning. Redan efter det första året kan man se att lågtröskeltjänsterna förhindrar att problemen fördjupas.

Digitala tjänster främjar förverkligandet av vårdgarantin

Nya och mer omfattande digitala tjänster har bidragit till att vårdgarantin kan uppfyllas och hjälpt till att minska vård- och serviceskulden. Medborgarna har handletts i att använda digitala tjänster genom besök bland annat i hälsocentralernas och butikernas lobbyer.

– Både yrkespersonernas och kundernas respons har i huvudsak varit positiv. Digitala tjänster underlättar ärenden och hjälper kunder att snabbt hitta rätt hjälp, säger projektchefen Heli Pajala.

Användningen av de digitala tjänster har redan ökat till 33% under projektets gång. Distansvård för äldre täcker nu hela välfärdsområdet och hemvårdens distansbesök har mer än fördubblats. Användningen av symtombedömningar i Omaolo-tjänsten har ökat i samma takt, och antalet symtombedömningar som används som stöd för bedömningen av vårdbehov kommer att överstiga 10 000 ännu under detta år.

Även den nya lågtröskeltjänsten för barnfamiljer har varit populär. Kunderna har uppskattat att man via digitalformuläret i Be om hjälp-tjänsten kan skicka frågor när som helst, och att personalen svarar inom 3–5 dagar och erbjuder tidigt stöd samt vägledning till lämpliga tjänster – även för dem som använder pseudonym.

Nya vårdstigar ger snabbare tillgång till vård

Under projektets gång har tjänsterna för missbrukarvård och psykisk hälsa på primärnivå harmoniserats så att resurser kan delas mellan enheter och avbokade tider utnyttjas effektivare. Kundens ärende kan nu lösas med en enda kontakt.

För unga med koncentrationssvårigheter har en ny vårdstig utvecklats. Den har gjort det snabbare att få vård och minskat behovet av onödiga ADHD-utredningar.

– Vi har gått från två års köer till högst två månader, och kostnaderna har minskat med cirka 1 700 euro per kund, säger projektchefen Anu Hiironniemi.

I projektet testades också kamratstödsmottagning med en erfarenhetsexpert som en del av missbruks- och beroendevården. För kunder inom närståendevården startades dessutom en ambulerande familjevård för äldre som är en helt ny tjänst i Österbotten.

Mätare och registrering stärker ledning genom information

I projektet utvecklades mätare för äldre, närståendevårdare samt personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik, liksom ett verktyg som gör det möjligt att förutse risken för att äldre övergår till tunga tjänster såsom boendeservice. Dessutom harmoniserades registreringsprocessen vid bedömning av vårdbehovet, och uppföljningen av tillgängligheten till socialvårdstjänster utvecklades.

– Vi har satsat på att kunna följa tillgången till vård inom hälsovården och lagt grunden för att kunna göra motsvarande inom socialvården i framtiden, säger projektkoordinator Nanna Lönn.

I Österbotten har man tidigare inte genomfört systematiskt strukturellt socialt arbete, men genom projektet finns nu en genomförandeplan som utgör grunden för proaktivt, kundorienterat och informationsbaserat socialarbete.

Utbildning för yrkespersoner

Med projektets finansiering har flera utbildningar ordnats, varav en del i samarbete med Vasa yrkeshögskola VAMK och yrkeshögskolan Novia samt lokala organisationer.

En ny webbkurs och workshoppar har stött identifieringen av neuropsykiatriska störningar och tidigt stöd, både inom välfärdsområdet och i läroanstalterna. Tjänsterna för psykisk hälsa på primärnivå har harmoniserats genom att yrkespersoner utbildats enligt modellen Första linjens terapier. Båda utbildningarna har redan nått cirka 400 deltagare.

Samarbete gav konkreta resultat

Chefen för mental- och missbrukarvård Marja Mustonen, som öppnade Prima Botnias slutseminarium, berättade hur utvecklingsarbetet har gjorts i genuint samarbete mellan välfärdsområdets olika funktioner och organisationer.

– Vi har gjort vägvisande saker. Nu finns det ett stort ansvar på fältet att se till att allt vi åstadkommit tillsammans lever vidare, betonade Mustonen.

Vid slutseminariet hördes också tacksamma ord från projektcheferna vid Social- och hälsovårdsministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd, Kirsi Paasovaara (SHM) och Mari Viljamaa (THL).

– De resultat som uppnåtts i Österbotten när det gäller att förbättra tillgången till vård syns redan nu tydligt i nationell statistik, konstaterade Paasovaara.

Representanter från olika intressentgrupper diskuterade betydelsen av samarbete i utvecklingsarbetet under en paneldiskussion. Panelisterna betonade erfarenhetsexperternas roll, samarbetet mellan kommuner, organisationer, läroanstalter och välfärdsområdet samt den kontinuerliga utvecklingen av yrkespersoners kompetens.  I diskussionen konstaterades att öppet och nära samarbete möjliggör verkligt effektiva förändringar. Prima Botnia-projektet är ett bra exempel.