Till innehållet

Projektet “Framtidens tjänster som stöder boende hemma för äldre” har sin bakgrund i det nationella målet att äldre personer tryggt ska kunna bo hem så länge som möjligt. Projektets syfte är att skjuta fram behovet av tyngre tjänster till en senare tidpunkt samt att skapa trygga förhållanden för äldre som bor hemma. Projektet pågår från 1.1.2022 till 31.12.2023. Projektet genomförs i nära samarbete med hemvården, läroanstalter och tredje sektorn. Samarbete sker även med de regionala projekten Framtidens social- och hälsocentral och KATI.

Målgruppen för projektet är hemmaboende äldre som ansökt om hemvårdstjänster men som inte uppfyller kriterierna för hemvård. Andra målgrupper är chefer och förmän inom hemvården samt studerande inom social- och hälsovårdsbranschen.

Projekttid: 1.1.2022 – 31.12.2023 

Projektets status: Aktiv 

Finansiär: Social- och hälsovårdsministeriet 

Projektets finansiering: 1 140 000 euro (1.1.2022-31.12.2023) 

Nyckelord: hemservice, hemmaboende, stöd för äldre, SIB-modell, välfärdsteknologi, informationsledning, kunddelaktighet 

För att uppfylla kriterierna för hemvård krävs en kartläggning av personens tillstånd, förmågor och behov. Kartläggningen sker med hjälp av RAI-verktyget (Recident Assessment Instrument). I de fall kartläggningen visar att kriterierna för hemvård inte uppfylls kan personen istället erbjudas stödtjänster. Målet för projektet är att skapa en klientorienterad verksamhetsmodell för hur välfärdsteknologiska lösningar som stödtjänst kan erbjudas till de personer som inte uppfyller kriterierna för hemvård. Samtidigt är målet att öka äldres digitala kompetens för att främja funktionsförmågan, hälsan och välbefinnandet.

Effekten av verksamhetsmodellen är att hemvårdens resurser kan användas mera ändamålsenligt. Samtidigt kan ett brett urval av klientorienterade stödtjänster i form av teknologiska lösningar erbjudas i ett tidigt skede. Modellen utvecklas i samarbete med klienter, hemvården samt servicehandledningen.

Tillsammans med läroanstalter och hemvården utformas en verksamhetsmodell för undervisningshemvård. Utformningen av verksamhetsmodellen görs med tillämpning av IPE-modellen (Inter Professional Education), interprofessionell utbildning. Studerande från olika yrkesgrupper arbetar tillsammans och lär sig av varandra. Modellen piloteras bland studerande från yrkesgrupper från det mångprofessionella teamet runt klienten. Utbildningen sker tillsammans med personal inom hemvården.

Verksamhetsmodellen utvärderas och uppdateras under pilottestet utgående från feedback från studerande, lärare, arbetstagare och klienter. Verksamhetsmodellen ska i längden underlätta överföringen från studier till arbetslivet och rekryteringen av ny personal. En annan effekt blir att samarbetet med regionens läroanstalter fördjupas.

Målsättningen är att utforma en verksamhetsmodell för säkerställande av kvaliteten i hemvården i Österbotten genom att utnyttja information från hemvårdens RAI-verktyg (Recident Assessment Instrument), för vårdbedömning och klientrespons. Genom utnyttjande av information från RAI-databasen skapas en verksamhetsmodell för identifiering av brister samt uppföljning av kvalitet.

En enkät skapas som riktar sig till klienter, anhöriga och personalen för att kartlägga hemvårdens kvalitet. Med hjälp av enkäten kan brister identifieras samt uppföljning hur kvalitetskraven uppfylls.

En uppdatering av Äldreomsorgslagen (980/2012) gör det obligatoriskt att använda RAI verktyget från 2023. En verksamhetsmodell skapas för enhetlig utbildning av personalen i användandet av RAI verktyget. Målet är att personal som jobbar inom hemvården har den kunskap som krävs för att använda RAI på den nivå som arbetsuppgiften kräver samt att kunskapsnivån är enhetlig i hela välfärdsområdet.

Personal inom hemvården är i dagsläget en bristvara. För att förbättra tillgången skapas förutsättningar som gör det möjligt för förmännen inom hemvården att se hur resurserna fördelas, hur arbetstiden används samt hur den kan optimeras för att bättre svara mot de behov som verksamheten kräver.

Kontaktuppgifter

André Åkerholm, projektchef
andre.akerholm@ovph.fi, +358 40 5619 112

Madeleine Isuls, projektarbetare
madeleine.isuls@ovph.fi

Johanna Talvi, projektarbetare 
johanna.talvi@ovph.fi