Digital sjukvårdsmottagning – pilot och forskningsprojekt

Vi deltar i Institutet för hälsa och välfärds, Åbo universitets och Aalto-universitetets forskning om effektfullheten av digitala tjänster och hur ett digitalt alternativ påverkar antalet fysiska besök och antalet samtal.

Det är frivilligt att använda den digitala mottagningen och den är ett alternativ till att uträtta sina ärenden via telefon eller fysiskt på plats.

Forskningen financieras av social- och hälsovårdsministeret.

Vad är syftet med forskningen?

Genom den här forskningen klarlägger vi effekterna av den digitala sjukvårdsmottagning som startat i Österbottens välfärdsområde. Den huvudsakliga forskningsfrågan är om en digital mottagning minskar efterfrågan på hälsotjänster på hälsostationerna. Utöver detta strävar vi efter att utreda den ekonomiska effekten av digitala mottagningsbesök och hur de digitala besöken inverkar på patienternas hälsotillstånd.

Varför genomförs forskningen?

Finlands hälso- och sjukvårdssystem digitaliseras snabbt. För välfärdsområdenas invånare syns digitaliseringen bland annat i form av digitala mottagningar. De digitala mottagningarna gör det möjligt att snabbt få kontakt med hälso- och sjukvårdens professionella. Trots att det på kort tid blivit vanligare med digitala mottagningar är det ännu oklart om en sådan minskar trycket på hälsostationerna eller om tjänsterna på den digitala mottagningen mest resulterar i nya vårdhändelser, som inte skulle ha inträffat utan den digitala mottagningen. De digitala mottagningarna är fortfarande i utvecklingsfasen. Med hjälp av forskningen försöker vi hitta verksamhetsmodeller som förbättrar både verksamheten på de digitala mottagningarna och de fördelar som patienterna får av de digitala tjänsterna. 

Hur genomförs forskningen?

Det pålitligaste sättet att undersöka effekten (orsakssamband) av åtgärder och tjänster inom hälso- och sjukvården är att jämföra slumpmässigt utvalda personer i försöks- och kontrollgrupper. I den här forskningen har vi skapat försöks- och kontrollgrupper som består av invånarna i Österbottens välfärdsområde. Försöks- och kontrollgrupperna är till övriga delar identiska, men endast invånarna i försöksgruppen erbjuds möjlighet att uträtta sina ärenden via den digitala mottagningen mellan april och december i år. Försöks- och kontrollgrupperna har skapats genom att lotta ut personer på adressnivå utifrån hemortsbeteckningen i befolkningsdatasystemet, vilket innebär att alla personer som bor på samma adress hör antingen till försöks- eller kontrollgruppen.

Invånarna i Österbotten (exkl. Kristinestad) sammanställdes inför forskningen på basis av den hemkommun där de enligt befolkningsdatasystemet var bosatta den 14 mars 2025. De invånare som hade en permanent adress enligt befolkningsdatasystemet inkluderades i forskningen. I mån av möjlighet försökte man utesluta invånare som bodde på anstalt från försöket. Det här gjordes genom att utesluta personer som bodde på samma adress med minst tre över 60-åriga personer.

Personerna i försöksgruppen väljer själv om de vill använda eller inte använda den digitala mottagningen i Österbottens välfärdsområde under den tid då försöket pågår. Personerna i försöksgruppen har under försöket alltså en möjlighet – men inte en skyldighet – att uträtta sina ärenden via den digitala mottagningen. 

Hur används datat i forskningen?

Allt material som används i forskningen baserar sig på den rutinmässiga dokumentation som den yrkesutbildade personalen inom hälso- och sjukvården gör i samband med mottagningar. De dokumenterade uppgifterna överförs sedan från välfärdsområdets patientdatasystem till nationella hälso- och sjukvårdsregister (bland annat till det nationella vårdanmälningssystemet för social- och hälsovården samt till Receptcentret i Kanta). Forskningen förutsätter inga åtgärder av personerna i försöksgruppen. De som hör till försöksgruppen informeras per post när de kan börja använda den digitala mottagningen. Välfärdsområdet informerar också samtidigt om forskningen genom allmänna meddelanden. Forskningens dataskyddsbeskrivning finns i sin helhet på forskningens hemsida.

Vem genomför forskningen?

Forskningen genomförs av ett forskningskonsortium (SoteDataLab) som finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och som består av forskare från Institutet för hälsa och välfärd (THL), Åbo universitet och Aalto-universitet. Professor Mika Kortelainen fungerar som konsortiets direktör. Lauri Sääksvuori fungerar som ansvarig direktör för försöket med den digitala sjukvårdsmottagningen i Österbotten.

Forskningen har beviljats forskningstillstånd av Österbottens välfärdsområde och ett instämmande utlåtande av THL:s arbetsgrupp för forskningsetik. Forskningen har beviljats dataanvändningstillstånd av THL och användningstillstånd av Statistikcentralen.

Ytterligare information om forskningen

ansvarig direktör Lauri Sääksvuori, lauri.saaksvuori@thl.fi

konsortiets direktör, professori Mika Kortelainen, mika.kortelainen@utu.fi

strategi- och utvecklingsdirektör Suvi Einola suvi.einola@ovph.fi