I Österbotten följs rekommendationen om god praxis inom mun- och tandvården

Mun- och tandvården följer rekommendationen om god medicinsk praxis, men praxisen bestämmer inte klart hur ofta en patient borde besöka en tandläkare eller en munhygienist. Den rekommendation som läkarföreningen Duodecim publicerade i våras hjälper tandläkarna att fastställa en mera individuell undersöknings- och vårdfrekvens för varje patient. Bland annat livssituationen, levnadssättet, munhälsan och långtidssjukdomar påverkar frekvensen.

– Det är viktigt att identifiera patienternas riskfaktorer och de patienter som behöver vård. Undersöknings- och vårdfrekvensen för en frisk vuxen är 24–48 månader, dvs. upp till 4 år om hen inte har några munsjukdomar eller riskfaktorer för munsjukdomar, säger ledande tandläkare Hanna Kangasmaa på Österbottens välfärdsområde.

Kangasmaa deltog i den nationella expertpanel som beredde rekommendationen om god medicinsk praxis.

På basis av forskning vet man att problemen hos befolkningen anhopas. Vissa patienter har exempelvis fler kariesskador och andra problem som påverkar munhälsan och det allmänna hälsotillståndet. Det är ett känt faktum att de som skulle få mest utbyte av vården inte söker sig till vård i tid, medan de som har minst problem undersöker sig mest.

– Därför kan vi inte rekommendera att alla ska undersöka sig exempelvis med 12 månaders mellanrum, eftersom det skulle leda till många onödiga besök och kostnader – även för patienten.

Patienter med observerade riskfaktorer för munsjukdomar behöver undersökas oftare. Undersöknings- och vårdfrekvensen hos vuxna bedöms på nytt om deras allmänna hälsotillstånd eller livssituation ändrar väsentligt.

– Det viktigaste med tanke på munhälsan är de åtgärder som var och en gör hemma varje dag. Det är viktigt att borsta tänderna morgon och kväll, att rengöra tandmellanrummen, att undvika småätande, att dricka vatten för att släcka törsten och att använda xylitolprodukter, säger Kangasmaa.

Mellankontroller för personer i riskgrupper

I Österbottens välfärdsområde kontrolleras tänderna hos barn och unga enligt modellen för återkommande kontroller vartannat år. Om man i samband med dessa kontroller upptäcker att risken för munsjukdomar är förhöjd kan barnet eller den unga kallas till mottagningen med endast 3 månaders mellanrum.

På dessa mellankontroller fokuserar man sig på förebyggande åtgärder, det vill säga på exempelvis fluorering av tänderna samt på handledning och rådgivning.

– Tandskötaren kan till exempel upplysa den unga om att använda tandtrådsbygel och komma överens med den unga att hen ska använda den varje dag. På nästa besök kan man diskutera hur det har gått och kontrollera hur användningen har påverkat munhälsan, säger Kangasmaa för att ge ett exempel.

– Även om de icke-brådskande vårdköerna till mun- och tandvården för vuxna är beklagligt långa i Österbottens välfärdsområde har vi inte tummat på de återkommande kontrollerna av barn och unga.