Det går att lära sig hälsofrämjande matvanor

Hälsofrämjande ätande innefattar psykologiska och beteendevetenskapliga aspekter som påverkar hur vi äter i vardagen. Endast kunskap räcker sällan för att vi ska ändra våra matvanor. Känslor och vanor styr ofta vårt agerande mer än den kunskap vi har. 

Oftast äter vi sådant vi tycker om enligt gamla vanor, som vi upprepar automatiskt. Om vi har en förenklad bild av vad en förändring innebär kan det leda till att vi inte lyckas göra en bestående förändring. Vårt ätbeteende har sina rötter i barndomen, men styrs också av vår biologi. Människan styrs fortfarande av gamla biologiska modeller som utvecklades för att vi skulle överleva med knapp tillgång på mat. Det här förklarar varför hälsosamma måltidsval och måttliga portioner kan kännas utmanande i dagens matmiljö. Vi har också lärt oss att mat kan skänka glädje och tröst. 

När man vill göra förändringar i sina matvanor handlar det framför allt om att lära sig hur man kan reglera sina känslor och stärka välbefinnandet på andra sätt än genom mat. Hur kan det man väljer i matbutiken både smaka gott och hjälpa kroppen att må bra på lång sikt? Dessa färdigheter går att lära sig oavsett ålder och livssituation. 

Livssituationen, känslorna, omgivningen och tidigare viktminskningsmetoder påverkar viktkontrollen

Utmaningar med viktkontrollen kan bero på obalans i livet – sömnproblem, långvarig stress, trötthet, känslomässig påfrestning och vanor man lärt sig eller ärvt. Känslor, skam och föreställningar kan styra ätandet på ett sätt som inte stöder hälsan.

– Kontrollen över ätandet kan vackla, och det är helt förståeligt, säger näringsterapeut Sanni Suotunen, och fortsätter: – Tröstätande är ett välkänt begrepp och bekant fenomen i vår kultur – till exempel i filmer ser vi ofta hur mat används som tröst vid hjärtesorg, trötthet eller när vardagen känns grå.

Ibland tar kontrollförlusten sig uttryck i hetsätning, andra gånger i en stillsam vana att äta mer än vad kroppen behöver. Det handlar inte om att man är svag, utan till exempel om inlärda vanor och att man tappat kontakten med kroppens signaler om hunger och mättnad. Snabba lösningar ger inte hållbara resultat, eftersom de inte kommer åt de bakomliggande orsakerna. 

– Vanligen tappar vi inte kontrollen över vårt ätande på grund av bristande viljestyrka, utan på grund av svårigheter med att hantera helheten, där både kroppen och sinnet spelar en roll, påminner Suotunen.

Från att räkna kalorier till att lära sig viktkontroll

Det finns många seglivade föreställningar om viktminskning. Vi tror att vi endast kan gå ner i vikt om vi följer strikta dieter, förbjuder alla godsaker och rör på oss mycket. På kort sikt kan de här metoderna fungera, men på längre sikt leder de inte alltid till en varaktig förändring. 

Viktkontroll är en individuell process. Vi fokuserar ofta för mycket på kalorier och motion när vi pratar om viktkontroll, men en verklig förändring kräver att man beaktar sin livssituation, sina utmaningar och sina resurser.

 Viktkontroll går att lära sig. 

– Viktkontroll är inte enkelt och det behöver inte gå snabbt. Genom förståelse för att viktökning inte enbart beror på vad man äter och hur mycket man rör på sig kan man skapa en hållbar förändring. Var och en kan lära sig att identifiera sina egna fallgropar och forma nya vanor, ett steg i taget. Förståelse, självmedkänsla och realistiska mål är en bra början, säger Suotunen. 

Kroppsmissnöje och smalhetsideal försvårar viktkontrollen

Tidigare var övervikt ett tecken på rikedom och makt. När levnadsstandarden steg förändrades vår uppfattning om vikt. Enligt den senaste forskningen förknippas fetma ofta med negativa föreställningar som lättja och svaghet, medan smalhet associeras med effektivitet, hälsa och skönhet. 

Detta ideal står i konflikt med dagens värld, där vi uppmuntras till att vara passiva, ignorera kroppens behov och välja energirik men näringsfattig mat. En överdriven strävan efter smalhet kan orsaka både psykiska och fysiska problem, precis som övervikt. Båda ytterligheterna kan vara en stressituation för kroppen. 

I stället för att fokusera på vikten vore det viktigare att lära sig lyssna på kroppens individuella behov. 

Smalhetsidealet har vänt sig emot människan själv. En stor utmaning som man fortfarande inte pratar så mycket om är stigmatiseringen av fetma – känslorna av skam, skuld och diskriminering som många upplever. Social acceptans är ett grundläggande behov, precis som fysisk trygghet. När man börjar känna skam över sin vikt kan det skapa en ond cirkel där man ser sig själv som orsaken till problemet och har svårt att tro på en förändring. 

Stora förändringar behövs, men även små val har betydelse

Behandlingen av övervikt och fetma är en av vår tids stora utmaningar inom välbefinnande. Hälsosam kost och motion är viktiga grundpelare, men det finns ingen universell lösning som fungerar för alla. 

För att stödja viktkontroll krävs det också en samhällelig förändring, t.ex. när det gäller psykisk hälsa, fattigdom, matpriser och reklam. Det här är stora frågor, men på lång sikt kan förändringen börja med små val på vardagsnivå. 

– När vi får en djupare förståelse för helheten kring viktkontroll kan vi uppnå bestående förändringar även med små steg, säger Suotunen. 

Den här artikeln är en del av vårt samarbetsområdes kampanj för främjande av hälsa och välfärd. I kampanjen deltar Satakunta välfärdsområde, Egentliga Finlands välfärdsområde och Österbottens välfärdsområde.