Till innehållet
Allmänt

Att äta regelbundet hjälper dig att må bra

Att äta hör till våra grundbehov, men nuförtiden kan mat och måltider förknippas med många utmaningar och det är svårt att ge en generell anvisning för hur man ska äta. En sak alla borde komma ihåg är att äta regelbundet. En regelbunden måltidsrytm är bra för såväl unga som gamla, oberoende av storlek.

Salli Kosonen,som jobbar som näringsterapeut i Österbottens välfärdsområde, säger att det skulle vara bra för alla att äta ungefär fem gånger per dag.

– En bra frukost, två varma måltider om dagen, det vill säga lunch och middag, ett mellanmål och ett kvällsmål. Man kan själv ändra ordningen på måltiderna så att den passar den egna tidtabellen och ordningen kan variera mellan dagarna, säger Kosonen.

Om man till exempel äter middag sent på kvällen kan man äta ett andra mellanmål i början av kvällen.

– Det typiska intervallet mellan måltiderna är 3–4 timmar. Efter den tiden sjunker vanligtvis blodsockret och man blir hungrig.

Kosonen tillägger att hungerkänslan också är en vanesak. Människan blir också van med onödigt långa intervall mellan måltiderna.

– Om man inte äter tillräckligt ofta händer det lätt att man äter för mycket på en gång. Portionsstorleken hålls måttlig när man äter oftare och mer regelbundet, säger Kosonen.

Näringsterapeuten står framför en kafémonter och sträcker sig efter smoothies och frukt.
Näringsterapeuten Salli Kosonen föredrar yoghurt med müsli och frukt som mellanmål.

Måltidernas många betydelser

Om du äter regelbundet orkar du bättre i jobbet, i skolan och i fritidsverksamheten. Måltiden är inte bara en fysisk stund när energin fylls på, den har också en social sida.

– När blodsockret sjunker för mycket blir man trött och irriterad och orkar inte koncentrera sig. Måltiderna ger också arbetsdagen en rytm. Lunch- och kaffepausen ger andrum och kan bidra med gott humör.

Kosonen uppmanar de som till följd av brådska hoppar över frukosten eller lunchen att fundera över de egna aktiva valen. Vad är viktigt? Kunde man prioritera sig själv och måltiden?

– Jag skulle börja med små förändringar. Alla är inte så kallade frukostmänniskor, men även det är en vanesak. Kroppen är smart och anpassar sig småningom bara man går framåt med små steg. Man kan till exempel börja ta med sig en liten yoghurt på arbetsvägen, tipsar Kosonen.

Kosonen poängterar att frukosten inte är viktigare än någon annan måltid, men att nattfastan är lång och energiförrådet tomt efter natten.

Kom ihåg grönsakerna och se upp för dolt salt

De nordiska näringsrekommendationerna förnyas och inom några år uppdateras sannolikt också de finländska rekommendationerna. Grunderna hålls dock likadana: en regelbunden måltidsrytm, en mångsidig och balanserad kost som innehåller åtminstone 500 gram grönsaker, frukt och bär per dag samt fullkorn och fiberrik föda.  Fisk borde man äta 2–3 gånger i veckan och köttprodukter högst 500 gram i veckan.

Det rekommenderade saltintaget är under 5 gram, det vill säga mindre än en tesked, per dag. I Finland äter man mycket mer salt, vilket bland annat förknippas med hjärt- och kärlsjukdomar och blodtryckssjukdom.

– I Finland hör bröd till de största saltkällorna, utbudet av bröd med låg salthalt är mycket begränsat, säger Kosonen.

Det är bra att äta så mångsidigt som möjligt av grönsaker, frukt och bär. Om exempelvis ett barn å andra sidan bara tycker om gurka och tomat är det bra att äta mycket av just dem. Det är ingen skillnad på näringsvärdet mellan färska och frysta grönsaker.

– Om alternativen är frysta grönsaker eller ingenting alls, så är det lätt att öka mängden grönsaker i maten med frysta produkter.

Vi ska ha ett positivt förhållningssätt till mat

Enligt Kosonen skulle det vara viktigt för alla att hitta ett eget sätt att äta bra och regelbundet. Ofta funderar människor på vad som är fel med deras ätande. Istället kunde man fundera på vad som är bra, äter du exempelvis lunch varje dag?

Ätandet ska inte bli en prestationsfråga som orsakar press och stress. Syömisestä ei saisi tulla suorite, joka aiheuttaa lisää painetta ja stressiä.

– Det behöver inte vara svårt att äta på ett sätt som främjar hälsan. All slags mat hör till kosten, det är snarare fråga om mängderna och helheten. Man brukar säga att om man äter 80 procent hälsosamt kan man äta vad som helst resterande 20 procent.

Enligt Kosonen lönar det sig att undvika onödiga begränsningar i kosten. Det blir tungt att begränsa och vakta kosten hela tiden. I värsta fall kan det leda till att man utvecklar en ätstörning.

– Det är till exempel onödigt att känna skuld över att äta pizza på fredagar. Det är en trevlig stund av gemenskap, när magen fylls på och man får energi så man orkar ha roligt på kvällen.

Näringsterapeuten vet att det inte alltid är lätt att förhålla sig positivt till måltiderna. För en del kanske måltiderna förknippas med ensamhet, om man inte har någon att laga mat åt eller sällskap vid matbordet.

– Äldre riskerar att få näringsbrist, vilket i sin tur påverkar funktionsförmågan.

Kosonen säger att man inte helt och hållet kan bli fri från en sjukdom genom rätt föda, men en bra kost kan som en del av vården främja återhämtningen.

Tips! Omaolos Coachning för hälsofrämjande kost

Coachning för hälsofrämjande kost erbjuder praktiska verktyg och tips för hälsosam kost av god kvalitet. Målet är även att du ska lära dig nytt och få motivation att göra goda val i din kost. Innehållet i coachningen baserar sig på gedigen forskning om finländska näringsrekommendationer som ges i praktiska bitar.

Mer information om gratis coaching hittar du på Omaolos hemsida.